Forskningssamarbete om skeppsbyggaren Margareta Nilsdotter

Margareta Nilsdotter och Annika Sandén. Foto: Christopher Mair/Stockholms stad

En bok, utställningar, stadsvandringar, seminarier och framför allt ny kunskap – det är några exempel på vad ett nytt forskningssamarbete mellan Vasamuseet och Stadsmuseet i Stockholm kommer att resultera i. Samarbetet har fokus på Margareta Nilsdotter, en betydelsefull person i skeppet Vasas historia och i 1620-talets Stockholm.

Annika Sandén, som är forskare i historia och vetenskaplig redaktör på Stadsmuseet, har beviljats en halv miljon kronor i forskningsmedel och ska forska om och skriva en biografi över Margareta Nilsdotter.

– Jag är verkligen glad och stolt över förtroendet. Det är därtill en fantastisk möjlighet att som historiker få ingå i forskningsgruppen runt Vasa. Vi planerar kontinuerliga seminarier och workshops för att utbyta uppgifter och preliminära fynd, säger Annika Sandén.

Historikern Anna Maria Forssberg ansvarar för Vasamuseets forskning om människor på och omkring skeppet. Hon ser många beröringspunkter mellan sin egen och Annika Sandéns forskning.

– Vi kommer samarbeta på många sätt – både när det gäller att utbyta arkivfynd och att diskutera forskningsmetod. Annika är en fantastiskt duktig historiker med en skarp blick och förmåga att få syn på människan i både svåra och glädjefulla situationer och det ska bli spännande att se vad hon kan gräva fram om Margareta Nilsdotter, säger Anna Maria Forssberg.

Själva föremålet för forskningen och den kommande boken, Margareta Nilsdotter, var dotter till en borgmästare i Stockholm och änka efter en annan. Hon gifte sig med Vasas skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson år 1623 och hade en viktig roll i familjens företag. När Henrik dog, drev hon vidare arbetet på Skeppsgården och var chef över flera hundra personer. Hon dog i barnsäng 1630, i sitt tredje äktenskap.

– Margareta Nilsdotter är en utmärkt representant både för det lokala näringslivet i Stockholm och för kvinnliga entreprenörers viktiga ställning i det expanderande riket under 1600-talet. Vi i projektet delar ett genuint intresse för 1620-talets Stockholm, dess invånare, levnadsförhållanden, normer och vanor, säger Annika Sandén.

Margareta Nilsdotter kan i det sammanhanget fungera som en strålkastare för att belysa andra människor i 1620-talets Stockholm.

– Stadsmuseet har påbörjat ett arbete med mikrobiografier som historisk metod och jag tror att det är ett jättebra sätt att nå och förstå 1600-talets stockholmare. Jag är glad över att vi får samarbeta med dem och med Annika och lära oss mer genom Margareta Nilsdotters spännande öde, säger Anna Maria Forssberg.

Rebecka Lennartsson som är forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm ser att samarbetet kommer att ge ny kunskap om tiden och platsen och kvinnors företagande och agens i historien, samt kunna göra avtryck i programverksamhet och stadsvandringar framöver.

– Jag ser fram emot utbyte och inspiration både mellan våra forskningsmiljöer och våra museer när det handlar om att gestalta forskningsresultat i utställningsform. Dessutom passar projektet som hand i handske för Centrum för mikrohistorisk forskning, en mikrohistorisk forskningsmiljö vi just nu håller på att etablera, säger Lennartsson.

(2024-06-19)

Se även Nya DNA-analyser visar hur människorna på Vasaskeppet såg ut (2023-06-28)