Storkommunreformens genomförande 1939–1952

Fram till 1952 var varje svensk socken en egen kommun. Denna månghundraåriga tradition bröts detta år genom den så kallade storkommunreformen. Antalet landskommuner minskade från 2 281 till 816 och tusentals medborgare förlorade sina kommunala förtroendeuppdrag. Erik Wångmar har undersökt denna process i sin avhandling Från sockenkommun till storkommun.

En viktig orsak till reformen var att många kommuner ansågs ha ett alltför svagt befolkningsunderlag och för små ekonomiska resurser för att kunna bära upp det framväxande välfärdssamhället på lokal nivå. Statsmakten ville att kommunerna skulle spela en ännu viktigare roll i framtiden i en stark offentlig sektor. Om inte kommunerna gjordes större fanns det en risk för att de skulle förlora viktiga ansvarsområden. Från kommunalt håll delades inte denna problembeskrivning fullt ut.

Reformen gjordes i två huvudsakliga steg. Det första var att riksdagen fattade ett principbeslut om att en förändring skulle göras. Det andra steget var hur indelningen rent konkret skulle ändras på den lokala nivån. Det är framförallt dessa båda processer som avhandlingen undersöker. Det andra steget studeras i form av en totalundersökning av hela landet. Dessutom görs en mer detaljerad studie av hur detta gick till i Kronobergs län.

Avhandlingen visar att beslutet i riksdagen fattades i ganska stor enighet. Delar av borgerligheten ville göra reformen lite mindre långtgående, men det fanns inga krav på att stoppa reformen helt och hållet. Kommunernas motstånd mot reformen var däremot inte obetydlig. Med tanke på att det handlade om att bryta en lång tradition kunde dock protesterna varit större. Ofta skedde sammanslagningarna utan entusiasm från kommunernas sida. Snarare var inställningen ”härtill är jag nödd och tvungen” av en övermäktig stat.

Erik Wångmar:
Från sockenkommun till storkommun. En analys av – i en nationell och lokal kontext
Institutionen för humaniora, Växjö universitet
Disputation: 6 juni 2003
Opponent: docent Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola