Gods och landskap i Östergötland 1000–1562

Östergötlands södra mellanbygder karaktäriseras av talrika slott och herrgårdar. I utkanten av mellanbygden finns också stora områden med ekbeväxta betesmarker. Eklandskapet sammanfaller i sin utbredning med herrgårdarna och bildar ett i det närmaste sammanhängande område från Skärkind i öster till Stångådalen i väster.

Hur har detta karaktäristiska landskap kommit till? Tidigare har det förklarats med 1600-talets säteribildningar, men Johan Berg visar i sin avhandling att herrgårdsbygden i Östergötland har sin bakgrund i ett samlat och aristokratiskt jordinnehav under äldsta medeltid. Herrgårdsbygden har alltså, inte kommit till genom att ”bondebygd blev herrgårdsbygd” på 1600-talet.

Genom detaljerade studier i Kinda härad och Örtomta, Skärkinds och Kaga socknar visar han dessutom att arvtagare till Sverkerätten och Folkungaättens olika grenar dominerade jordägandet nästan helt under 1300-talet. Det är alltså troligt att allt detta jordagods var samlat i två släkters händer under 1200 talet.

Hans slutsatser öppnar för frågan om hur jord ägdes under äldsta medeltid och vikingatid. Var den äldsta medeltidens Skandinavien baserat på fria och jämlika bönder eller hade det större likheter med med det feodala Europa än vad tidigare forskare har velat se?

Johan Berg:
Gods och landskap. Jordägande, bebyggelse och samhälle i Östergötland 1000–1562
Kulturgeografi, Stockholms universitet
Disputation: 28 maj 2003
Opponent: docent Tomas Germundsson, Lunds universitet