Gömda och glömda – 500 år av samlande vid Uppsala universitet
Museum Gustavianum
17 april – 31 december 2010
Ute bland institutionerna vid Uppsala universitet finns samlingar som länge varit undanpackade och som ytterst få personer känt till. I utställningen Gömda och glömda berättar dessa föremål historier om forskning, universitetet och dess anställda genom tiderna.
En kompass använt av Anders Celsius själv och mätutrustning som Sven Hedin utnyttjade när han kartlade Centralasien. Det är några exempel på föremål från den imponerande samlingen från avdelningen för astronomi som nu lyfts fram i ljuset. Med på utställningen finns också de skidor som meteorologen Finn Malmgren använde vid den dramatiska expedition till Nordpolen som blev hans död 1928.
Utställningen på Museum Gustavianum är en del i ett pågående projekt som kartlägger institutionernas samlingar. I vissa fall är det så få personer som känner till att föremålen ens existerar att de riskerar att helt glömmas bort. Projektet, som också ska föreslå hur samlingarna ska tas omhand i framtiden, har fått stor draghjälp från studenter från masterprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek och museer) med inriktning musei- och kulturarvsvetenskap.
– Studenterna är otroligt viktiga för det här arbetet. De har som en del av sin utbildning fått arbeta med ett autentiskt material. Det har varit roligt och stimulerande för oss alla säger John Worley, arkeolog och assisterande antikvarie vid Museum Gustavianum.
Förutom unika instrument och bortglömda viktiga objekt visar utställningen även upp föremål som kan upplevas som känsliga. Till exempel visas mänskliga kvarlevor bevarade i glaskärl och detaljerat framtagna dödsmasker från människor som obducerats vid universitetet. Dessa föremål har använts för forskning men kan väcka anstöt i dag, berättar John Worley.
– Vi visar dessa föremål för att de väcker frågor. Många museer har föremål som är känsliga och inte alltid politiskt korrekta. Ska man kasta ut dem? Vem ska i så fall bedöma vad som ska slängas. Kan en kropp någonsin bli enbart ett forskningsföremål?
