Den södra kungsgårdsplatån i Gamla Uppsala. Foto: John Ljungkvist, Uppsala universitetMellan den 17 och 27 augusti genomförs arkeologiska utgrävningar på kungsgården i Gamla Uppsala. Årets utgrävningar är ett led i att skapa en helhetsbild av den centrala gårdens struktur och utveckling.

Ett schakt grävs i den så kallade Norra kungsgårdsplatån. Här stod antagligen en generation av en stor monumental byggnad som motsvarar den tidigare undersökta Södra kungsgårdsplatån. Men mani vet inte något om husets ålder och om platån gömmer flera generationer av hus. Det andra schaktet läggs på kungsgårdens gårdsplan. Här tros finnas en yta med spår efter ekonomibyggnader, matlagning och hantverk, men ytan har använts under lång tid med olika syften. Det ger arkeologerna förhoppningar om både överraskande och spännande resultat.

Läget för kungsgården har varit känt sedan 1920-talet, stora delar av en hallbyggnad från vendeltiden undersöktes under 1990-talet och flera undersökningar har gjorts vid kyrkan och närområdet. Men fortfarande finns det en mängd frågetecken om Gamla Uppsalas kungsgård och aristokrati. När etablerade sig makthavare i området, hur var den centrala gården strukturerad. Var låg gården under vikingatiden?

Inom ramarna för ett forskningsprojekt arbetar man med att sammanställa tidigare undersökningar i Gamla Uppsala som helhet och kartera nya ytor för att få bästa möjliga helhetsbild av platsens struktur och karaktär genom historien. Uppsala universitet och Upplandsmuseet utför riktade utgrävningar för att besvara centrala frågor kring kungsgården och samarbetar med Gamla Uppsala museum/ Riksantikvarieämbetet för att föra ut forskningsresultat och kunskap om platsen till allmänheten.