Gravfältet vid Barshalder på Gotland

Gravfältet vid Barshalder ligger längs landsvägen på gränsen mellan Grötlingbo och Fide socknar på södra Gotland. Gravfältet var i bruk från omkring år 1 till år 1100. Gotlands rika järnåldersgravfält har länge varit föremål för intensiva utgrävningar, men få av dem har blivit föremål för monografier. Överhuvudtaget är publiceringsnivån i första årtusendets arkeologi i Sverige låg jämförd med exempelvis den brittiska och tyska arkeologin.  Avhandlingen Barshalder syftar till att börja fylla denna brist och höja forskningsfältets empiriska nivå.

Syftet är också att uttryckliggöra och pröva de ofta ganska intuitivt formulerade resultaten av mycken tidigare forskning. Studierna berör främst folkvandringstiden (375-540 e.Kr.), vendeltiden (520-790 e.Kr.) och senvikingatiden (1000-1150 e.Kr.).

Landskapshistoriska studier visar att Barshalder fungerade som traktens centrala begravningsplats, belägen i utmarken långt från tidens bebyggelse, men placerad vid en huvudväg längs kusten för största möjliga synlighet och kanske nära en hamn.

Genusattribut bland gravgåvorna och gravarnas kronologi studeras med datorstödd korrespondensanalys och seriation, dvs. ordnande av artefakter i tidssekvenser. Nya metoder presenteras som möjliggör åtskillnad mellan genusneutrala attribut och överskridna genusattribut. Undergrupper inom de två genusen, med bäring på ålder och status, undersöks.

Ett oberoende modernt kronologiskt system med stringenta typdefinitioner för Gotlands folkvandringstid presenteras. Nyligen publicerade kronologisystem för vendeltiden och vikingatiden utsätts för kritisk granskning och prövning. De modifieras så för att åstadkomma mera gedigna modeller.

Social ojämlikhet studeras med utgångspunkt från gravrikedom med en kvantitativ metod. Resultaten testas mot flera andra datatyper.

Senvikingatidens gravar från det sena 900-talet och 1000-talet studeras i förhållande till samtida kristna gravar på kyrkogårdarna. De visar sig vara symboliskt lågmälda och diskreta. Alla hedniska attribut har hållits avskilda från kroppen i ett utrymme mellan den dödas fötter och änden på det förlängda gravschaktet. Dock identifieras också ett fåtal hednisk-reaktionära gravar med mera kraftfull symbolik.

Fördelningen av olika typer av begravningsplatser över Gotland under 1000-talet används för att tolka tidens konfessionella geografi, den sociala organisationens skala och den mån i vilken västlig och östlig kristendom hade vunnit insteg på ön. 1000-talets samhälle på Gotland tycks ha präglats av religiös tolerans, av en frånvaro av central organisation och av ett långsamt kristnande, bit för bit genom ett århundrade.

Martin Rundkvist:
Barshalder 1. A cemetery in Grötlingbo and Fide parishes, Gotland, Sweden, c. AD 1-1100. Excavations and finds 1826-1971
Barshalder 2. Studies of Late Iron Age Gotland
Arkeologiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 18 september 2003
Opponent: dr art Siv Kristoffersen, Arkeologisk museum i Stavanger