Gustav Vasas Strängnäskrönika

Strängnäs var under senmedeltiden, 1400-talet och början av 1500-talet, en medelpunkt för Sveriges administration och utveckling. Det var där rikssigillet förvarades. Det var där Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523. Och det var i Strängnäs som tankarna om reformationen föddes.

Skriften Gustav Vasas Strängnäskrönika har skrivits med anledning av att det i år är 500 sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs. Valet kom att få stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling: brytningen med Kalmarunionen och den danske kungen, protestantismens införande, brytning med påvestolen och att kyrkan underställdes kungen, brytningen med Hansan, införande av arvrike och mycket mera.

Ett annat exempelvis är utgivningen av Bibeln på svenska – först Nya testamentet och senare hela Bibeln – vilket kom att på sikt ge Sverige ett mer sammanhållet skriv- och talspråk.

Jubileumsskriften har ett påtagligt Strängnäsperspektiv även om inledningen översiktligt handlar om befrielsekriget och vägen till kungavalet. Det avslutande kapitlet har rubriken ”Strängnäs under Vasatiden”.

Texterna i Gustav Vasas Strängnäskrönika är skrivna av Bertil Stensgård, Dicka Harrison och Isak Fehr.

Bertil Stensgård (redaktör):
Gustav Vasas Strängnäskrönika 
Gustav Vasa-föreningen
Utkom 2023