Handelsförbindelser mellan Sverige och Medelhavet långt före vikingatiden
Föremål av mässing och koppar samt blysmältor från Helgö. Foto: Thomas Eriksson/Statens historiska museer
Ny forskning som publicerats i tidskriften Fornvännen tyder på att det fanns rutinmässiga handelsförbindelser mellan Sverige och östra Medelhavet långt innan vikingarna avseglade.
Den ”centrala platsen” Helgö, en ö i Mälaren, är känd som en tidigmedeltida bosättning, kultcentrum och metallverkstad. Långgående utgrävningar på platsen har avslöjat ett stort antal metallfynd, särskilt råmaterial och gjutavfall som består av primära kopparlegeringar. Många av dessa föremål är från folkvandringstiden (cirka 400-550 e.Kr), men primärmetaller var extremt sällsynta vid denna tid. Detta har utgjort ett långvarigt mysterium för arkeologer – varifrån kom metallen?
En ny studie ledd av dr. Jane Kershaw från University of Oxfords School of Archaeology har belyst denna gåta. Resultaten, som publiceras i tidskriften Fornvännen Nr 2/2024, ger nya insikter i resursanskaffning, internationella kontakter och försörjnings- och utbytesnätverk i Sverige på 400- till 600-talet.
För studien använde Kershaw och hennes kollega dr. Stephen Merkel en kombination av blyisotop- och spårelementanalys för att bedöma ursprunget av 19 artefakter av bly, koppar och mässing, inklusive tackor, stavar och gjutavfall. Olika geologiska formationer och malmfyndigheter har distinkta blyisotopförhållanden och proportioner av spårämnen. Genom att jämföra isotopiska signaturer och spårelement från antika metallföremål med kända malmfyndigheter och regionala metallpooler kan forskare identifiera deras mest sannolika ursprungsort.
Kopparföremålens ursprung har inte kunnat fastställas med säkerhet, men resultaten för av mässingen och blyet var spännande. Tre blysmältor motsvarade med svenska blykällor och kommer sannolikt från blymalm i Stockholmsområdet. Det är de tidigaste direkta arkeologiska bevisen för blyutvinning i Sverige.
Mässingen importerades däremot i form av tackor över långa avstånd. Artefakterna motsvarade med källor från det bysantinska riket. Författarna föreslår att den nådde Helgö som en del av en rutinmässig handel med det bysantinska riket, dvs. östra Medelhavsområdet. Det har länge varit känt att Helgö fick exotiska föremål från avlägsna platser, ett känt exempel är en Buddhafigur, som tillverkades i Kashmir på 500-talet.
Den nya studien visar på förekomsten av en mer regelbunden långdistanshandel med råvaror från det femte eller sjätte århundradet. Handeln mellan Sverige och det bysantinska riket etablerades flera hundra år innan kontakt åter togs under vikingatiden.
En av mässingstackorna har ingen romersk, bysantinsk eller nordisk motsvarighet. Det liknade mest mässing från 500- och 600-talet som hittats i Himalaya, vilket tyder på ett möjligt asiatiskt ursprung. Detta skulle enligt författarna kunna tyda på att Helgö var en västra ändstationen för en östlig råvaruhandel längs Sidenvägen.
– Dessa nya resultat visar både förmågan hos människor på Helgö att exploatera lokalt tillgängliga malmer och deras långtgående kontakter, som kan ha sträckt sig så långt som till Sidenvägen, säger Jane Kershaw.
Artikeln ”Local supply and long-distance imports. New evidence for the origin of brass, copper and lead at Helgö” i Fornvännen kan läsas här.
(2024-06-30)
