Nationalmuseum
30 september 2010 – 23 januari 2011

Nationalmuseum visar i samarbete med Statliga Eremitaget i S:t Petersburg utställningen Härskarkonst – Napoleon, Karl Johan, Alexander. Utställningen handlar om konsten att härska genom konsten och är rik på historiska föremål och konsthantverk. Totalt visas cirka 410 föremål, ett rikt urval av porträtt, dräkter, smycken och annat konsthantverk av högsta klass.

Napoleon, Karl Johan och Alexander var alla goda propagandamakare och visste hur de skulle använda sig av konsten för att spegla självbild och visa på legitimitet och maktanspråk. Utställningen fokuserar på hur de tre har påverkat konsten och hur de i sin tur också har påverkats av konsten. Även till funktionen triviala föremål kunde vara bärare av politiska budskap. Ett exempel är det tandpetarfodral som Bernadottes ombud bar med sig som bevis för att han företrädde den blivande Karl Johan i diskussionen om en svensk tronföljare. Ett annat är en paradkopp med motiv där en genie bär fram Sveriges kungakrona till en byst av Karl Johan. Inskriptionen lyder ”förtjänsten får sin belöning”, vilket svarar mot Karl Johans egen syn på sin legitimitet. Han hade inte blivit upphöjd genom födsel utan genom egna meriter.

De tre härskarna var intresserade av att använda konsten i egna syften men utvecklade samtidigt en konststil som bröt mot de då rådande idealen. Empiren utvecklades i Frankrike under Napoleons tid med bland annat den romerska antiken som förebild. Den utmärktes av föremål i brännförgylld brons, mörk mahogny, porfyr, färgstarka tyger och militära emblem.

Den krigiska symboliken förekom överallt, även i civila miljöer. Frankrike påverkade i hög grad den konstnärliga utvecklingen i både Ryssland och Sverige där empirens höjdpunkt inföll först efter Napoleons fall 1815. Karl Johan tog med sig den franska empiren när han kom till Sverige och den dominerade inredningar och konsthantverk fram till 1840-talet. Under sin levnadstid uppförde han lustslottet Rosendal och nyinredde Rosersbergs slott, båda har interiörer i empirstil som är unika i Sverige. Som exempel har Nationalmuseum, förutom diverse konsthantverk från tiden, lånat in hela interiören från Karl Johans sängkammare och även hans fältsäng som visas i utställningen.

Det var vanligt att smycken liksom ordnar användes av både män och kvinnor för att demonstrera en upphöjd ställning, ofta med ett politiskt budskap. Empiren påverkade även formgivningen av dessa och det var vanligt med såväl ädelstenar som andra material, allt infattat i guld. Napoleon var särskilt förtjust i att ge bort smycken med kaméer till sina båda gemåler. Kaméer hade sin egen historia, ofta med antika anor vilket gjorde dem särskilt attraktiva i hans ögon. Flera av kejsarinnan Joséphines smycken bärs än idag av företrädare för de nordiska kungahusen.

I samband med utställningen ger Nationalmuseum ut en magnifik utställningskatalog med en mängd forskning som inte har publicerats tidigare och som väver samman de tre härskarna och konsten. Katalogen har en introduktion till utställningen och en katalogdel som beskriver alla utställningsföremål. Den innehåller dessutom ett antal artiklar om huvudpersonerna och konst skrivna av experter på området samt historiska kartor och stamträd.

En version av utställningen som är anpassad till en rysk publik kommer att visas på Eremitaget i S:t Petersburg under våren 2011.