Hjältar – en utställning om mod

Armémuseum
14 februari – 30 november 2009

Den 14 februari 2009 öppnade Armémuseum utställningen Hjältar. Det är en utställning för hela familjen. De allra minsta kan följa den inte så modiga haren Harrys vandring genom utställningen. De lite större kanske fascineras av ytbärgare och militärer vars yrke är att rädda liv, eller av filmens och seriernas superhjältar. Tillsammans eller var för sig kan familjens medlemmar pröva sitt mod på den otäcka stigen där olika faror lurar. Men utställningen väcker också frågor och funderingar kring begreppet hjältar.

I det första avsnittet Vem är hjälte visas att begreppet hjälte är evigt; antikens hjälte Herkules blev på nytt populär i en Disneyfilm från 1997. Vikingen, kanske urtypen för den nordiske hjälten, visas på en runsten men än idag reser vi stenar över bragder och modiga handlingar.

Stencilpress, kring 1940, liknande den syskonen Hans och Sophie Scholl använde. Inlån från Grafiska museet i Linköping. Foto: Johan Gramén/Armémuseum.	Vapenrock m/1939 och skärmmössa m/1939 som har tillhört Folke Bernadotte. Gåva till Armémuseum 1968. Foto: Johan Gramén/Armémuseum.

I det andra avsnittet Utan hjälte ingen handling möter vi personer som i kampen mot elementen utfört modiga handlingar. Det är en ytbärgare från Estoniakatastrofen och lumparkillar som räddat en kamrat ur en brinnande bil. Här berättar vi också om personer med civilkurage, som vågat säga ifrån eller markera när något är galet. Monica Nilsson avslöjade giftskandalen i Teckomatorp och Rosa Parks vägrade ge upp sin plats på bussen när vita män krävde det.

I det tredje avsnittet Min hjälte – din fiende berättas om hur synen på hjältar förändras över tid men också kan variera mellan olika kulturer och samhällen. Karl XII är en person som av vissa hyllas som stor krigarkonung, medan andra menar att han var en galenpanna. Svenska frivilliga i Spanska inbördeskriget under 1930-talet sågs av vissa som hjältar, av andra som dumdristiga. För några är självmordsbombare hjältar – de vågar offra livet för det de tror på – för andra är de terrorister.

Harald Edelstams ägodelar: portfölj, visitkort, diplomatpass, två almanackor, orden och kraschan till Orden Del Quetzal, Guatemala. Foto: Johan Gramén/Armémuseum.	Harry Hare guidar de minsta genom utställningen. Foto: Armémuseum.

I det fjärde avsnittet Kan man vara hjälte i krig möter vi både militärer och civila. Här visar vi militärens främsta belöning, medaljen, och berättar om fyra personer från 1800-tal till nutid som dekorerats för sina insatser i krig. I krigssituationer uppvisar även många civila ett extraordinärt mod. Exempel på det är sjuksköterskan Elsa Brändström, studenten Sophie Scholl och diplomaterna Raoul Wallenberg och Harald Edelstam.

I det femte avsnittet Varför behöver vi hjältar? får besökaren se Robin Hood fäktas mot sir Guy of Gisbourne. Här möter vi påhittade hjältar. Klassiska hjältar från antiken, matinéhjältar från vita duken, barnbokens sagohjältar och serievärldens superhjältar. Stora och små känner igen sina egna hjältar och kan berätta för varandra om vilka förebilder vi har och varför.

Farornas stig är utställningens mest dramatiska inslag och inleder det sista avsnittet Hur mycket hjälte är du? Genom den mörka skogen skall besökaren ta sig, trots läskiga ljud och skrämmande skuggor. Vad är det som knakar? Vem lurar bakom trädet? Förhoppningsvis helskinnad kommer besökarna till sist ut i ett rum där begrepp som civilkurage och vardagsmod diskuteras. Där finns också en utklädningskista och en fondvägg som man kan låta sig bli fotograferad mot – kanske i Fantomens trikåer?