Högre utbildning och Skandinaviens utveckling 1800–1929

I dagens samhälle är det allmänt vedertaget att utbildning fungerar som en motor för ekonomisk tillväxt. Men vilken roll spelade utbildning i historiska sammanhang? Medan Storbritannien var en tidig pionjär under industrialiseringen, antyder dess relativt låga läskunnighet att utbildning hade begränsad betydelse. Däremot beskriver Lars G. Sandberg 1800-talets Sverige som en ”impoverished sophisticate”, med en välutbildad befolkning men låga levnadsstandarder.

Skillnader inom fördelningen av färdigheter och kunskap kan ha varit viktigare för utveckling än den övergripande nivån av utbildning. Ekonomihistorikern Joel Mokyr menar att de tekniska förändringarna under industrialiseringen i hög grad berodde på en specialiserad elit snarare än på allmänna utbildningsnivåer. Dessa avancerade kompetenser var avgörande för att utveckla och sprida nya idéer, tekniker och produkter.

I sin avhandling utforskar Nick Ford högre utbildning – gymnasial och eftergymnasial utbildning – som en kanal för att bygga upp denna utbildade elit. Danmark, Norge och Sverige utgör rika fallstudier för att undersöka högre utbildnings tillväxt under 1800- och tidigt 1900-tal. Vid 1800-talets början var de tre skandinaviska länderna ledande inom grundutbildning, med högre läskunnighet än de flesta andra länder. Men det var ytterst få som fortsatte till högre utbildning. Först mot slutet av 1800-talet ökade inskrivningsgraden markant.

Avhandlingen undersöker högre utbildning ur två perspektiv: 1. I vilken utsträckning förändrades tillgången till högre utbildning så att fler än en liten elit kunde ta del av den? 2. Hur påverkade förändringar i högre utbildning Skandinaviens utveckling inför och under industrialiseringen? Bland de förändringar som undersöks finns: – Antagningen av kvinnliga studenter. – Grundandet av Norges första universitet. – Introduktionen och expansionen av polyteknisk utbildning. – Den växande efterfrågan på högutbildade ingenjörer.

Forskningsarbetet bygger på två unika källmaterial från Skandinavien: inskrivningsregister och betygslistor från Danmark och Norge samt examensbiografier från Danmark och Sverige. Dessa material möjliggör detaljerade analyser av både utbildningsvägar och arbetsmarknadsutfall. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av maskininlärning och AI.

Nick Ford:
Origins of the knowledge economy. Higher education and Scandinavia’s development, ca. 1800–1929
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 23 januari 2025