Hur ser svensken ut? Som Emil och hans lillasyster Ida? Eller den leende grabben på Kalles kaviar? Ljus i skinnet, rågblond och blåögd.

Föreställningen om att det finns ett ”svenskt” utseende kan tyckas absurd. Ändå har den fått påtagliga konsekvenser på senare tid. Som när polisen i jakt på illegala immigranter kontrollerar människor med ”icke-svenskt” utseende.

Bilden av svensken som blond och blåögd skapades först i slutet av 1800-talet. Då gick svenskheten från att ha suttit i kläderna, språket och sederna till att skrivas in i själva kroppen. I tidens skämtteckningar förlöjligas ”icke-svenska” kroppar som försöker se ”svenska” ut. Samtidigt skapar konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn bilder med ”svenska” kroppar i svensk natur. Vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk.

Det sjätte numret av Göteborgs Konstmuseums skriftserie Skiascope undersöker hur svensken blev blond och blåögd. Hur det gick till när vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk. TV-serien Hammarkullen, vykort från Slottsskogen, målningar av beduinska köpmän, Anders Zorns nakna flickor och Elsa Beskows Putte i blåbärsskogen är några exempel på det som studeras.

Fokus riktas mot dem som ser sig som normala. Som är ytterst känsliga för hur andra avviker, med en främmande accent, mörk hudfärg eller andra vanor, men som är blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara.

Jeff Werner och Tomas Björk är konstvetare vid Stockholms universitet.

Jeff Werner & Tomas Björk :
Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur
Göteborgs Konstmuseum
Utkom 2014