De senaste 15 åren har arkeologisk forskning sakta börjat erkänna förekomsten av krigföring under förhistorien. Men fokus har hittills legat mest på arkeologiska fynd som vapen och befästa boplatser. Under en internationell konferens vid Göteborgs universitet den 6–7 december samlas forskare från hela Europa för att diskutera hur krigföring under bronsåldern påverkade den tidens samhällen.

Mycket av efterkrigstidens diskussioner om förhistorisk krigföring gick ut på att den var obetydlig, och den beskrevs som en ritualiserad, sportliknande utövning med inga eller få förluster där en låg grad av våld användes. Det var först på 1990-talet som den synen förändrades i och med boken Myten om den fredlige vilden av den amerikanske arkeologen Lawrence Keeley.

– Men trots nästan 20 år av diskussioner sedan dess är den arkeologiska forskningen fortfarande inriktad på omfattningen av den förhistoriska krigföringen utan att ställa sig frågan vilken påverkan den hade på de samhällen som studeras, säger Christian Horn, forskare i arkeologi vid Göteborgs universitet och arrangör av konferensen.

Till konferensen i Göteborg kommer några av de största namnen inom bronsåldersforskningen, bland andra Helle Vandkilde (Århus, Danmark), Anthony Harding (Exeter, Storbritannien), David Fontijn (Leiden, Nederländerna) och Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet.

– Genom att samla forskare som specialiserat sig inom olika områden, till exempel förhistoriska vapen, vissa regioner eller hur människor rörde sig mellan geografiska platser, kommer vi att diskutera till exempel vilken effekt krig på bronsåldern hade på mobilitet, identitet, sociala grupperingar och trossystem, säger Christian Horn.