Järnålderns Skåne
I sin doktorsavhandling i arkeologi har Bertil Helgesson studerat Skåne under järnåldern, dels genom att beskriva och diskutera järnålderssamhällets utveckling i Skåne, dels genom att diskutera förhållandet mellan Skåne och angränsande områden.
Järnålderssamhället var hierarkiskt uppbyggt och styrdes av olika typer av ledare, vanligen hövdingar eller kungar. Olika sociala grupper verkade i samhället för att bibehålla och utveckla samhällssystemet. Speciella funktioner var ofta koncentrerade till centralplatser, vilka spelade en viktig roll i samhället. Dessa funktioner var livsviktiga inom samhällets sociala, politiska, religiösa och ekonomiska liv. Samhällets struktur varierade under järnålderns lopp och utvecklingen skiftade från region till region. Samhällsstrukturen analyseras i ett långtidsperspektiv och utvecklingen omfattar fem huvudsakliga stadier.
Det arkeologiska materialet från Skåne är stort, och gravar, boplatser, depåer, enstaka fynd och fasta fornlämningar är de vanligaste formerna. Materialet har en ojämn spridning inom landskapet.
Från 500 till 100 f.Kr. var samhället i hög grad strukturerat som under sen bronsålder. En intensifiering av offer kan indikera att förändringar är på gång. Från 100 f.Kr. till 300 e.Kr. indikerar rika gravar och centralplatser uppkomsten av en ny social klass. De nya hövdingarna styr vanligen över förhållandevis små områden. Det tredje stadiet kan dateras till 300 till 550/600 och många små enheter växer samman. Att skapa allianser och erövring var tidens politiska strategier, och guld och andra prestigefynd användes som gåvor inom det sociala livet. Centralplatserna utvecklas, och specialiserat hantverk och långväga varuutbyte indikeras klart i materialet.
Under det fjärde stadiet, dvs. från 550/600 till 700, blir det arkeologiska materialet till stor del inhemskt med många fibulor. Det sker en omläggning av ekonomiska strategier där odlingsmark och olika privilegier utdelas till undersåtar. Detta kan ha varit embryot till en storgårdsstruktur i Skandinavien. Det femte stadiet kan dateras från 700 och in i tidig medeltid. Nord- och Östersjöområdena integreras i ett gemensamt nät av handelsförbindelser. Speciella handelsplatser uppkommer i Skandinavien. Under sent 700-tal startar vikingatågen och Skandinavien blir ännu mera integrerat med Västeuropa. Vid det första millennieskiftet enas ett danskt kungarike och blir en mäktig enhet under början av 1000-talet.
Bertil Helgesson:
Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner
Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet
Disputation: 5 april 2002
Fakultetsopponent: universitetslektor Jytte Ringtved, Institut for forhistorisk arkæologi, Aarhus Universitet, Danmark