Allmännyttans privatisering i Stockholm 1990–2015

Under 1900-talets sista decennier påbörjades en omfattande förändring av välfärdspolitiken och, som en del av den, bostadspolitiken, vilket innebar att en betydande del av allmännyttans hyreslägenheter privatiserades genom politiska beslut.

Den här avhandlingen handlar specifikt om hur privatiseringar av allmännyttiga hyresrätter har legitimerats i den politiska debatten, vilket är av särskild vikt med tanke på det symbolvärde som den allmännyttiga hyresrätten har haft för den svenska välfärdspolitiken. Privatiseringarna av allmännyttan har varit särskilt påtagliga i Stockholm, som därför fått bli huvudfokus för avhandlingsarbetet, närmare bestämt den debatt som förts i Stockholms stads kommunfullmäktige. Studien har ett fördjupat empiriskt fokus på budgetdebatten mellan åren 1990 och 2015.

Materialet som analyseras i avhandlingen består av kommunfullmäktiges årliga budgetdebatt under perioden 1990–2015, samt andra delar av kommunfullmäktigedebatten. Ytterligare material utgörs av kampanjmaterial, material från de allmännyttiga bostadsföretagen samt propositioner och SOU:er för den mer övergripande analysen.

Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till kunskapen om hur privatiseringarna av allmännyttiga hyresrätter har legitimerats och att kritiskt granska vad det betyder för hur ansvariga politiker framställt bostaden och specifikt ägandet av den. Detta görs genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur har privatiseringen av allmännyttiga hyresrätter legitimerats i Stockholms stad mellan åren 1990 och 2015? Samt: Hur har de använda legitimeringsstrategierna påverkat det diskursiva ramverket för den nya bostadspolitiken?

Med ett kritiskt diskursteoretiskt angreppssätt analyseras det empiriska materialet med utgångspunkt i en modell för legitimeringsanalys baserad på Theo van Leeuwen. Utifrån van Leeuwens modell för legitimeringsanalys framkommer i analysen av den politiska debatten en dominans av moraliska och rationella strategier för att legitimera politiska beslut. Användningen har varierat beroende på typ av privatisering och när i tiden legitimeringarna skett.

En av avhandlingens slutsatser är hur förändringar har legitimerats med hänvisning till sociala aspekter såsom integration och förbättrade förutsättningar för invånare i utsatta områden, grupper som inte i första hand har gynnats av den förda privatiseringspraktiken. Det glapp som här uppkommer mellan de som har tjänat på den förda politiken och de som inte har gjort det visar att detta är en politik som har behövt rättfärdigas och därmed krävt en legitimerande diskurs. Avhandlingen bidrar till forskning med fokus på hur privatiseringar formas och förstås genom diskursiva ordningar och konstruktioner.

Helena Löfgren:
Det legitima ägandet. Politiska konstruktioner av allmännyttans privatisering i Stockholms stad 1990–2015
Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
Disputation: 29 oktober 2021