Avhandlingen baseras på en detaljerad dokumentation av tand- och käksjukdomar samt kraniala förändringar i järnåldersbefolkningen som begravdes på det gravfält som kommit att kallas för Smörkullen i Alvastra. Syftet var att tolka de potentiella effekterna på den allmänna hälsan för individerna.

Smörkullen grävdes ut i början av 1900-talet. Under de arkeologiska grävningarna hittades cirka 178 skelettgravar och 102 brandgravar. De osteologiska analyserna visar att det var både barn, tonåringar, män och kvinnor som begravdes på Smörkullen. Sammanlagt har 169 individer från skellettgravarna analyserats för avhandlingsarbetet: 65 unga, varav 53 yngre än 14 år (och av dessa var sju yngre än ett år vid dödstillfället). Av de återstående 104 vuxna individerna påträffades 40 kvinnor och 49 män, övriga har inte kunnat könsbedömas.

Analysarbetet bestod bland annat i att diagnosticera kariesangrepp, käkinflammationer till följd av kraftiga kariesangrepp, tandlossning, bihåleinflammationer samt tecken på till exempel näringsbrist. En rad slutsatser kan dras om hur tand- och kraniesjukdomar kan ha påverkat det allmänna välbefinnandet för människorna vid Smörkullen.

Den dåliga tandhälsan hos vuxna påverkade förmodligen uppfattningen av den allmänna hälsan hos dessa. Även om många av kariesangreppen endast var ytliga angrepp och förmodligen endast orsakade mindre, lokala symtom av obehag, om någon alls, uppvisade mer än hälften av de vuxna djupare kariesangrepp där flera orsakat infektion i tandpulpan.

Flera personer hade käkinflammationer direkt orsakade av kraftiga kariesangrepp. Differentialdiagnosen av käkinflammationerna visade att flertalet av dessa var kroniska och därför inte förknippade med smärta. Ett mindre antal av käkinflammationerna, främst påträffade hos män, var av en mer akut karaktär vid tidpunkten för dödsfallet vilka kan ha medfört en upplevelse av smärta.

I motsats till de vuxna visar resultaten att de yngre individerna (både barn och tonåringar) förmodligen inte var påverkade av sin tandhälsa då kariesangreppen endast var ytliga och som en följd av detta noterades inga käkinflammationer hos de yngre.

Analysen av förändringar på kraniet visar att flertalet individer, både yngre och vuxna, förmodligen under vissa perioder kan ha lidit av exempelvis undernäring och problem med bihåleinflammationer. Effekten av flertalet av dessa förändringar är dock svår att uppskatta, medan några av förändringarna medförde direkt livshotande tillstånd, till exempel en inflammation i pannbenet vilken observerades hos en äldre man. Andelen unga i material (38,5 %) talar dock för att flera barn kan ha dött som en följd av de observerade sjukliga förändringarna.

I jämförelse med andra skandinaviska populationer är kariesfrekvensen påfallande hög i Smörkullen. Över 90 procent av de vuxna uppvisade ett eller flera kariesangrepp. Den höga kariesfrekvensen kan eventuellt bero på en kost rik på kolhydrater i denna jordbrukande befolkning.

Den höga frekvensen av karies kan dock inte enbart tolkas utifrån ett dietperspektiv utan är även beroende av erfarenheten av att ställa kariesdiagnoser hos den enskilda observatören. Två av artiklarna i avhandlingen visar just på skillnaden i påträffade kariesfrekvenser mellan observatörer med erfarenhet av karies men även av andra tandförändringar och mellan de med mindre erfarenhet. Således kan flera andra Skandinaviska populationer ha blivit underregistrerade.

Övriga förändringar på kraniet har även noterats hos sex vuxna individer där fyra förmodligen fått kirurgiska ingrepp på kraniet, så kallade trepanationer. Dessa fyra registrerades redan i början av 1900-talet och har tidigare beskrivit av G. Retzius och C.M. Fürst. Under analysarbetet med avhandlingen framkom ytterligare två kranier med skador, där en av dessa kan ha orsakats av ett kirurgiskt ingrepp medan den andra snarare är en delvis läkt förändring orsakat av troligtvis något vapen. Något kirurgiskt ingrepp kan inte styrkas på detta kranium. Trots påträffade trepaneringar som talar för att det fanns medicinsk kunniga personer inom populationen (samtliga trepanationer var läkta vilket säger att individerna överlevde dessa ingrepp) talar inget för att man försökt lindra den dåliga tandhälsan genom att exempel dra ut kariesangripna tänder. I endast ett fall syns eventuella tecken på att man försökt att avlägsna en tand men misslyckats.

Utöver förändringar på tänder och kranier har endast ett fåtal övriga sjukliga förändringar påträffats. Läkta frakturer har noterats hos några av de vuxna. Mindre uttalade benhinneinflammationer har påträffats hos ett några vuxna medan ett 6-årigt barn uppvisade benhinneinflammationer på flertalet långa rörben och revben, dessa inflammationer har förmodligen lett till döden för detta barn.

Carola Liebe-Harkort:
Oral disease and health patterns. Dental and cranial paleopathology of the early Iron Age population at Smörkullen in Alvastra, Sweden
Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet
Disputation: 26 mars 2010
Opponent: professor Simon Hillson, University of London, Storbritannien