Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholm under 400 år

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatteindrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning?

Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år.

I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi.

Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.

Mats Hallenberg är professor i historia vid Stockholms universitet. Hans expertområde är politisk historia under äldre tid, men han har också forskat om Stockholms historia under 1800- och 1900-talen. För närvarande leder han ett projekt om statsvälvningar i Sverige 1500–1800. Han har skrivit bland annat Statsmakt till salu. Arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppbörden i det svenska riket 1618-1635 och Man ur huse. Hur krig, upplopp och förhandlingar påverkade svensk statsbildning i förmodern tid.

Mats Hallenberg:
Kampen om det allmänna bästa. Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholms stad under 400 år
Nordic Academic Press
Utkom 2018