Just nu pågår arkeologiska utgrävningar i Kalmar stadspark inför byggandet av det nya konstmuseet. Tyvärr verkar Kalmar kommun vara ointresserad av vad dessa utgrävningar kan ge. Varför?

I Sverige fanns under medeltiden två större städer med ringmur, nämligen Kalmar och Stockholm. Visby räknades inte alltid till Sverige. De medeltida delarna av Kalmar stad övergavs delvis på 1600-talet då staden flyttades till Kvarnholmen. Detta gör att det finns oerhört unika och välbevarade områden som ej tidigare varit utgrävda. Kalmar är en av Sveriges bäst bevarade medeltidsstäder, under mark.

Utgrävningarna i Slottsfjärden och utgrävningarna inför byggandet av Byttan på 1930-talet var oerhört fyndrika. Med all sannolikhet kommer det att hittas mycket intressant historiskt material vid utgrävningarna inför byggandet av konstmuseet eftersom det är i ett område med medeltida hamn, ringmur och stadsbebyggelse. Fynden skulle kunna visas i anslutning till Salvestaden, Kalmar slott eller länsmuseet. Även utgrävningen i sig skulle kunna vara intressant som turistattraktion.

De regelrätta utgrävningarna som sker just nu och som bekostas av Kalmar kommun omfattar en yta av 8 kvadratmeter. Till detta kommer förundersökningar och antikvariska kontroller som motsvara ungefär 20 kvadratmeter. Det nya konstmuseet kommer att täcka en yta av cirka 400 kvadratmeter. Som det ser ut i dagsläget kommer det inte göras ytterligare utgrävningar. Genom att påla grunden för museet kringgår Kalmar kommun kravet på en fullständig arkeologisk undersökning. Vid pålning är tanken att viktigt historiskt material och fynd ska bevaras åt eftervärlden. För att detta ska vara möjligt måste pålarna stå glest och hål först borras för pålarna. Dessutom bör det göras en arkeologisk utgrävning på platsen för varje påle. Kablar och rör skall dras minimalt för att störa miljön under marken så lite som möjligt.

Tyvärr verkar det inte bli så i det här fallet. Pålar kommer att slås ner utan vare sig borrning eller undersökning. Detta kommer inte skydda området för framtiden utan istället skada det. Skadliga vibrationer kommer dessutom skada områden runt pålarna. Vidare ska kablar grävas ner vilket kommer att påverka kvarvarande föremål, då den ursprungliga jordmiljön förstörs. Frågan är om det i framtiden överhuvudtaget kommer att vara möjligt att gräva ut och undersöka området. En betongplatta ska gjutas och hur djupt ner i marken den ska gå verkar ingen veta i dagsläget.

Frågan är hur ärendet för utgrävningarna egentligen har skötts. Det beslut som gjorts av Länsstyrelsen i Kronoberg skickades aldrig till Riksantikvarieämbetet. Det skickades till Länsstyrelsen i Kalmar där det blev liggande till dess att tiden för överklagande hade gått ut. Riksantikvarieämbetet har således inte fått möjlighet att sätta sig in i ärendet för att kunna göra en ordentlig utredning.

Kalmar kommun lägger ner åtskilliga miljoner på bygget av det nya konstmuseet. Kostnaderna för bygget startade vid ca 12 miljoner. De har nu stigit till närmare 50 miljoner. Budgeten för utgrävningarna som redan från början var otillräcklig har inte ökat alls.

Märkligt är att ”Alla Tiders Kalmar” satsar på Salvestaden, Kalmar slott, Regalskeppet Kronan och tidigare även 600-årsfirandet av Kalmarunionen 1397, men inte på en fullständig eller åtminstone större utgrävning av området i stadsparken. Något som skulle leda till många fynd och mer kunskap om Kalmars historia. Det borde vara kommunens skyldighet gentemot vårt historiska Kalmar.

Vem är ansvarig och beredd att ställas till svars i framtiden, när man då inser det oerhörda misstag som gjordes år 2006?

Carl Larsson och Thomas Svensson

(2006-08-27)

Projektledaren Sune Johanssons svar:
Kalmar kommun inte ointresserad av medeltiden