Kranier återbegravdes efter 146 år

Ärkebiskop Martin Modéus var en av de som lade ner jord på näveraskarna. Foto: Mikael Stjernberg

Ärkebiskop Martin Modéus var en av de som lade ner jord på näveraskarna. Foto: Mikael Stjernberg

I dag återbördades 23 kvarlevor till jorden vid en historisk ceremoni på Akamella ödekyrkogård vid den finska gränsen utmed Muoniälven. Det var första gången kvarlevor som berör den meänkielitalande befolkningen återbördades.

Sommaren 1878 plundrades Akamella kyrkogård i nordöstra Norrbotten för så kallad rasbiologisk forskning. Kranier från ett 20-tal personer grävdes upp och fördes till Helsingfors museum. År 2001 återlämnades kvarlevor till Samemuseet Siida i finska Enare som tog emot återlämningen från anatomiavdelningen på institutionen för biomedicin vid Helsingfors universitet. I denna anatomiska samling ingick kvarlevor från Akamella. I oktober 2022 fördes kvarlevorna tillbaka till Sverige och Muonio Muodoslompolo. Sedan dess har de förvarats av Pajala församling.

I dag, efter 146 år, kom så de tornedalska/kvänska/lantalaisiska/samiska kvarlevorna åter till jorden, flera av dem var barn. Vid ceremonin medverkade bland annat ärkebiskop Martin Modéus, Luleåbiskop Åsa Nyström, Norrbottens landshövding Lotta Finstorp och tf. ordförande för Svenska tornedalingars riksförbund, Terje Raattamaa. Totalt närvarade cirka 250 anhöriga och andra svenska och finska besökare vid ödekyrkogården, som alla vandrat ett par kilometer eller åkt häst och vagn från närmaste bilväg.

Biskop Åsa Nyström höll ett tal innan de 23 näveraskarna med kranier sänktes ner i jorden samtidigt som psalmen ”Bred dina vida vingar” sjöngs på tre språk. Ceremonin avslutades med att de tre närvarande biskoparna gav välsignelsen på svenska, nordsamiska och meänkieli. Allt inramades med psalmsång och solosång på meänkieli, nordsamiska och svenska.

– Det här är en viktig dag för många. Att den genomförts av så många goda sammanflätade krafter ger förhoppningar om läkande processer där sår funnits. Framför allt är den viktig för de människor som bor i eller kommer från bygden, säger biskop Åsa Nyström.

Efter ceremonin på kyrkogården hölls en minnesstund i Muonio församlingshem på den finska sidan av gränsen där ärkebiskop Martin talade. Han sade bland annat:

– Rasbiologins brutala framfart handlade om att särskilja och separera. Man skapade gränser som var främmande för den här bygdens människor. När vi möts idag rör vi oss över nationsgränser, över språk- och samfundsgränser, ja på sätt och vis till och med över gränser i tiden. Vi förenas i sorgen över det som skett och vördnaden inför dem som förts till vila.

Dagens återbördande är en del av de åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket och en effekt av statens Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.

(2024-08-18)

Se även Sanningskommissionen för tornedalingar har arbetat färdigt (2023-11-15)