Kulturminnesvårdens äldsta historia blir tillgänglig för alla

Runa Häfd eller Monumenta Runica av Johannes Bureus. Foto: Ulrika Strömquist/KB

I Sverige har antikvarier sedan 1600-talet dokumenterat kulturhistoriska fynd, lämningar och miljöer – såsom runstenar, mynt, vapensköldar och forntida gravar. Detta unika arkivmaterial kommer nu att digitaliseras och analyseras av forskare i ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket, med finansiering av Vitterhetshetsakademien.

En som bidragit till detta kulturhistoriska källmaterial är Sveriges första riksantikvarie och kungliga bibliotekarie, Johannes Bureus. Det var under hans ledning som Riksantikvarieämbetet grundades i början av 1600-talet, med ansvar för landets kulturminnesvård. I slutet av 1700-talet införlivades myndigheten i Vitterhetsakademien som därmed övertog detta ansvar.

I det nya digitaliseringsprojektet ingår Bureus verk, tillsammans med en stor mängd annan dokumentation utförd av äldre antikvarier. Handlingarna spänner över nära trehundra år, från 1600-talet till sekelskiftet 1900, och finns bevarade på Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet.

– Materialet är unikt på flera sätt, inte minst eftersom de flesta länder fick sina centrala kulturminnesvårdande myndigheter först under 1800- och 1900-talen. Samtidigt speglar det Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens utveckling under en tid när antalet lärda samfund ökade och den svenska statsapparaten var mycket expansiv, säger Ola W Jensen, projektledare på Riksantikvarieämbetet.

Antikvarierna vid tiden som projektet omfattar var mycket aktiva och deras arbete täckte in flera ämnesområden. Materialet ger därför möjligheter till forskning inom en rad ämnen, bland annat arkeologihistoria, byggnadsvård, runologi, numismatik, etnologi, språkvetenskap och heraldik. Men handlingarna berör även ämnen som statsvetenskap, politisk historia och historiebruk.

Ett forskarlag kommer att analysera källmaterialet för att belysa historien om Sveriges kulturminnesvård på nya sätt.

– Genom att tillgängliggöra och bidra med nya insikter hoppas vi att kunna inspirera fler till att utforska de här värdefulla samlingarna. Det är ett oerhört rikt källmaterial som vi tror kan vara intressant för forskare inom många ämnen, säger Chris Haffenden, delprojektledare på Kungliga biblioteket.

I takt med att materialet blir digitalt publiceras det i Riksantikvarieämbetets och Kungliga bibliotekets söktjänster Arkivsök och Manuscripta. Under projektet, som pågår fram till hösten 2026, kommer det även att anordnas seminarier som presenterar de nya insikter som forskarlaget bidrar med.

Samarbetsprojektet om Sveriges kulturminneshistoria fokuserar på Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta handlingar. De förvaras i dag på både Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet. Att arkivmaterialet är uppdelat beror på omorganisationer som genomfördes under 1700- och 1800-talen. Tack vare projektet kommer arkiven att åter slås samman, denna gång i digital form. Förra året beviljades projektet 8,4 miljoner kronor av Vitterhetsakademien.

(2024-10-18)

Se även Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia digitaliseras (2023-09-16)