Kulturmöten och identifikation i Svenska Pommern

Svenska Pommerns historia är en del av den svenska historien. Mellan 1648 och 1815 hörde den tyska Östersjöprovinsen till det svenska väldet. Denna avhandling skildrar människorna och deras syn på Sverige under de sista hundra åren av svensk tillhörighet mellan 1720 och 1815. Hur påverkades provinsens invånare av att å ena sidan räkna sig till den tyska kulturen och å andra sidan erbjudas möjligheten att blicka norrut?

Pomrarnas möte med det svenska och deras identifikation gentemot Sverige genomgick under de sista hundra åren av svensktid tre faser: från det att den svenska stormaktstidens kulturella kapital avvisades över en fas av intensiva kontakter till en romantisk idealisering av det nordiska brödrafolket.

Förutsättning för en sådan förändring var att under upplysningstiden lärda och moraliska sällskap etablerades i provinsen som skapade konkreta mötesplatser. Ett annat inslag i provinsens kulturliv var lärda tidskrifter som över decennierna flitigt rapporterade om svenska ämnen. Genom blandäktenskap, resor och förbindelser till Sverige och ömsesidig migration skapades en allt större kompetens i fråga om språk och historia. Översättningar och reseskildringar skapade en förtrogenhet med Sverige som lade grunden för en positiv idealisering under romantikens frambrytning och Napoleonkrigens omtumlande år.

Andreas Önnerfors:
Svenska Pommern. Kulturmöten och identifikation 1720–1815
Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
Disputation: 6 juni 2003
Opponent: Jens E. Olesen, Ernst-Moritz-Arndt-Universität, Greifswald, Tyskland