Kvinnors arbete under förhistorien synliggörs

En ny avhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet synliggör kvinnornas arbete med försörjningen under förhistorisk tid. Avhandlingen för också fram en modell som kan användas när arkeologer närmar sig ett nytt boplatsmaterial, för att de alltid ska ställa sig frågan om hur kvinnornas arbete sett ut på platsen.

Att rensa fisk, sätta upp snaror, tillverka verktyg, mjölka, driva ren, garva skinn och mala säd krävde så många omfattande arbetsinsatser att det var omöjligt att klara av för en enda person. Detta ger möjlighet att diskutera arbetsdelningen mellan män och kvinnor på ett mer ingående och klargörande sätt. Med sin avhandling vill arkeologen Yvonne Karlsson synliggöra kvinnornas arbete under förhistorien och inriktningen ligger på arbetet med maten och det nödvändiga hantverket.

Hon använder sig av olika teorier och metoder, som behandlar till exempel feminism, genus, arbetsdelning, frågan om platser och utrymmen samt om kvinnors möjlighet att agera.

– På så vis kan kvinnors arbete i olika situationer diskuteras, liksom viktiga frågor om kvinnors inflytande, makt och status. Genom framför allt ett feministiskt synsätt och genom att försöka synliggöra de många delar en arbetsuppgift har bestått av så går det att på detaljnivå förstå och diskutera omfattningen av kvinnors arbete, säger Yvonne Karlsson.

Avhandlingen bygger på tidigare arkeologiska utgrävningar och publikationer. De tre platser som är utgångspunkt för att ge exempel på kvinnors arbete är mycket olika vad gäller såväl vid vilken tid de var i bruk som deras placering i landskapet och de möjligheter till försörjning som fanns runtomkring:

• Timmeråshyddan utanför Uddevalla i Bohuslän är en ca 8 000 år gammal kustboplats där kvinnor arbetade med fiske och säljakt vid korta uppehåll på vintern.
• Skrivarhelleren är ett stort klippöverhäng i norska Sogndalsfjällen ca 800 meter över havet, som användes som skyddsrum för ca 4 000 år sedan. Kvinnors arbete där utgick från boskapsskötsel men de arbetade också med renjakt och insamlande av mindre däggdjur, fisk och växter.
• Det lilla långhuset i Fosie i Malmö användes också för ca 4 000 år sedan och var ett åretruntboende där man försörjde sig genom boskapsskötsel och en begynnande odling men jakt, fiske och samlande bidrog också till ekonomin.

– Med utgångspunkt från de tre fallstudierna har jag skapat en modell för arkeologer som närmar sig ett nytt boplatsmaterial. Grundfrågan de alltid bör ställa sig är: Hur har kvinnornas arbete sett ut här? Svaret på den frågan bidrar till att göra förhistoriens människor – både kvinnor och män – mer synliga och levande för oss, säger Yvonne Karlsson.

Yvonne Karlsson åskådliggör och ifrågasätter också de bilder som skapas i den arkeologiska litteraturen och utställningar, eftersom de starkt påverkar de föreställningar vi har om förhistorien:

– Kvinnor i den arkeologiska litteraturen är ofta osynliggjorda, marginaliserade och/eller beskrivs som helt passiviserade och hårt bundna till hus och härd. Hur försörjningen organiseras påverkar hela samhällsstrukturen och därför är just frågor om arbete och försörjning viktiga även för att förstå förhistorien. Förutom makten och inflytandet över maten behöver också makten över det som kunde skapas av ben, horn, senor, skinn, fibrer och så vidare diskuteras eftersom försörjningen också innefattar hantverket.

I begreppet makt lägger hon i det här sammanhanget vardagliga positioneringar som att ha inflytande, kunna påverka och bestämma i vardagliga situationer.

– När det gäller tolkningen av det arkeologiska materialet utgår jag från grundinställningen att det inte är möjligt att tolka förhistorien utifrån vår egen tid. Man kan inte applicera nutida könsrollsmönster på förhistoriens människor.

Problematiseringen av tolkarens roll i den förhistoriska berättelsen är central och av stor betydelse, hävdar Yvonne Karlsson.

– Det är en tolkningsfråga att diskussionerna om försörjningen och arbetsdelningen har en manscentrerad slagsida. Manligt arbete under förhistorien värderas ofta högre än kvinnligt – helt enkelt för att mäns arbete värderas högre än kvinnors i vår tid, säger Yvonne Karlsson.

Yvonne Karlsson:
På jakt efter kvinnors arbete. En modell för analys av genus och arbetsdelning på forntida boplatser. Exempel från Timmeråshyddan, Skrivarhelleren och Hus 13 på Fosieboplatsen
Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Disputation: 24 februari 2017