LEI-koder i Sverige: Historien bakom Legal Entity Identifiers
Efter finanskrisen 2008 krävde flera stora aktörer inom det globala finansiella systemet ökad transparens och spårbarhet. LEI-koden, eller Legal Entity Identifier (LEI) som den egentligen heter, blev lösningen. LEI är en 20-siffrig kod och kom att förändra hur företag och organisationer identifieras i finansiella transaktioner. Genom LEI blev det möjligt att kartlägga det globala finansiella ekosystemet, så att alla kunde se vem som var vem och vem som ägde vem. På så vis blev finansmarknaderna världen över mycket mer genomskinliga.
Utvecklingen av LEI och det globala LEI-systemet (GLEIS) har förbättrat möjligheterna att mäta systemrisker och andra externa risker. LEI-systemet, som stöds av G20-länderna och stora institutioner som Europeiska centralbanken och Bank of England, har blivit ett allt viktigare verktyg för ökad trovärdigheten i global handel. När fler branscher inför LEI blir fördelarna med högre datakvalitet kring identitet tydligare, vilket banar väg för en mer transparent och tillförlitlig finansbransch.
I Sverige var NordLEI först ut med registrering av LEI-koder, på den tiden något som enbart krävdes för OTC-handel med derivat.
Utvecklingen av Legal Entity Identifier (LEI)
Tidig utveckling och konceptualisering
Konceptet för Legal Entity Identifier (LEI) uppstod efter finanskrisen 2008. Under denna period blev det svårt att spåra finansiella enheters exponering, särskilt mot Lehman Brothers och andra banker i gungning. Flera finansiella produkter bestod av paketerade delar, som ingen riktigt visste vem som ägde eller vem som var juridisk huvudman av. Detta visade på behovet av ett enhetligt identifieringssystem. LEI syftade till att tillhandahålla en konsekvent identifierare för enheter i finansiella transaktioner, vilket förbättrar transparensen och riskhanteringen. Tillsynsorgan och finansinstitut insåg att en standardiserad identifieringsmetod skulle möjliggöra snabbare och mer korrekta bedömningar och förbättra marknadens integritet.
Inrättandet av det globala LEI-systemet (GLEIS)
Som svar på finanskrisen godkände G20-länderna inrättandet av GLEIS. GLEIS, styrt av Global Legal Entity Identifier Foundation (GLEIF), säkerställer att varje juridisk enhet har en unik 20-siffrig identifierare. Systemet, lanserat 2012, följer ISO 17442:2020-standarderna, vilket underlättar global användning och interoperabilitet. GLEIS gör det möjligt för tillsynsmyndigheter och marknadsaktörer att övervaka och hantera finansiella risker effektivt. Genom att implementera LEI-koder kan myndigheter genomföra marknadsövervakning, genomdriva regleringar och säkerställa bättre tillsyn över finansiella enheter, vilket främjar en stabilare finansiell miljö.
Om LEI-koder
Sammansättning av LEI-koder
LEI-koden är som tidigare nämnt en unik alfanumerisk kod med 20 tecken som tilldelas juridiska personer i finansiella transaktioner. Den består av fyra delar:
- Prefix: De första fyra tecknen identifierar den lokala operativa enhet (LOU) som utfärdat koden.
- Enhetsidentifierare: De följande 14 tecknen är unika för varje enhet och genereras baserat på varje LOU:s interna policy.
- Verifieringstecken: De två sista tecknen är kontrollsiffror som används för att förhindra fel.
Nivå 1- och nivå 2-data
LEI-systemet kategoriserar information i två nivåer som fokuserar på grundläggande företagsinformation och ägarskapsinformation.
- Nivå 1-data: ”Vem är vem”-data innehåller grundläggande information om den juridiska personen, som officiellt namn, juridisk form, huvudkontorets adress och land bolaget är bildat i.
- Nivå 2-data: ”Vem äger vem”-data ger insikter om den juridiska personens moderbolag och ägarrelationer, vilket ger en tydlig bild av företagsstrukturer.
Betydelsen av LEI-koder för globala marknader
Varför enheter behöver en LEI-kod
Juridiska enheter behöver en LEI-kod för att följa globala finansiella regler. Tillsynsmyndigheter kräver LEI för enheter i finansiella transaktioner, vilket ökar transparensen i det finansiella systemet. Finanskrisen 2008 visade behovet av sådana identifierare när enheter inte kunde avgöra sin exponering mot Lehman Brothers eller andra banker i kris. LEI-systemet, som tillhandahåller unika identifierare, åtgärdar dessa brister och säkerställer att tillsynsmyndigheterna kan göra korrekta riskbedömningar i rätt tid.
Fördelar med att ha en LEI-kod
LEI-koden effektiviserar rapporteringsskyldigheter och minskar komplexiteten för enheter i olika jurisdiktioner. Med en LEI-kod kan enheter förenkla efterlevnadsprocesser och säkerställa konsekvent identifiering på globala marknader. Denna identifiering förbättrar förståelsen av motpartens riskexponering och möjliggör bättre riskhanteringsstrategier. LEI bidrar också till ökad transparens på finansmarknaderna, vilket underlättar arbete mot penningtvätt och processer för kundkännedom (KYC).
Att registrera och använda en LEI-kod
Hur du registrerar en LEI-kod
Juridiska enheter påbörjar processen genom att välja en auktoriserad LEI-utfärdare, även känd som LOU. I Sverige heter den största utfärdaren av LEI-koder NordLEI. NordLEI är även störst i Danmark & Norge. Global Legal Entity Identifier Foundation (GLEIF) tillhandahåller en lista över dessa organisationer. Efter att ha valt en LOU skickar enheterna in nödvändig dokumentation för att verifiera sin identitet och sina uppgifter. Om koden registreras hos NordLEI behövs ingen extra information skickas in utan alla data hämtas direkt från bolagsverket.
Om förnyelse av LEI-kod och giltighet
En LEI har en giltighetstid på ett år från registreringsdatumet. Enheter måste förnya sin LEI varje år för att uppfylla lagstadgade krav. Förnyelse innebär att enhetens information bekräftas och uppdateras för att säkerställa att den är korrekt. Underlåtenhet att förnya innebär att LEI blir inaktiv vilket kan påverka enhetens möjlighet att delta i reglerade finansiella transaktioner. Hos NordLEI går det att registrera flera år åt gången så att din LEI-kod aldrig blir inaktiv.
Om LEI-koder i Norden
I Sverige är LEI-koder en nödvändighet för företag som är involverade i finansiella aktiviteter. Efter implementeringen av EU-förordningen MiFID II blev det obligatoriskt för svenska företag att inneha en LEI-kod för att kunna handla på reglerade marknader. Finansinspektionen (FI) övervakar efterlevnaden och ser till att alla relevanta aktörer har giltiga LEI-koder. Genom att registrera en LEI-kod i Sverige kan företag säkerställa att de uppfyller de stränga krav som ställs av tillsynsmyndigheterna.
Danmark har också varit snabba med att anta LEI-systemet som en del av sina finansiella regelverk. Danska företag som deltar i finansiella transaktioner måste även de registrera en LEI-kode för att uppfylla nationella och internationella krav. LEI-kode i Danmark är viktiga för att förbättra datakvaliteten och säkerställa att finansiella transaktioner är spårbara och transparenta. Finanstilsynet, Danmarks finansiella tillsynsmyndighet, spelar en nyckelroll i att övervaka att alla juridiska personer som är verksamma på den danska finansmarknaden.
Trots att Norge står utanför EU har landet ändå infört krav på LEI-koder för att säkerställa transparens och effektivitet på sina finansiella marknader. Norska företag som engagerar sig i finansiella aktiviteter måste ha en LEI-kode för att kunna delta i internationella transaktioner och rapporteringsskyldigheter. LEI-kode i Norge bidrar till att säkerställa att finansiella transaktioner kan spåras korrekt. Finanstilsynet, Norges finansiella tillsynsmyndighet, säkerställer att alla relevanta aktörer följer reglerna och har uppdaterade LEI-koder.
LEI hos Avanza
Avanza har ingen automatisk hämtning av GLEIF-databasen så du behöver lägga in din LEI-kod manuellt. Det gör du enkelt under “mina uppifter” uppgifter och profilt, eller genom att klicka här https://www.avanza.se/min-profil/mina-uppgifter/mina-uppgifter.html
LEI hos Nordnet
Nordnet laddar ner GLEIFs databas automatiskt och matchar ditt bolags organisationsnummer med LEI-kod. Det enda du behöver göra för att få in din LEI-kod på Nordnet är att registrera din LEI-kod hos NordLEI och vänta på att Nordnet ska ladda ner GLEIFs databas vilket sker 1-2 gånger dagligen.