I avhandlingen Lokalradio och kommersiell radio 1975−2010 presenterar Michael Forsman två delstudier av lokalradio respektive kommersiell radio. Perspektivet är mediehistoriskt och ligger i första hand på institutionsnivå. Avhandlingen följer etablerandet av och förändringar inom lokalradio respektive kommersiell radio, med fokus på frågor om hur intermedial och intramedial konkurrens i olika perioder har inverkat på produktionen av utbud (kanaler och format), publik (lyssnarstatistik, tilltalsformer och modellyssnare) och varumärken (branding och produktdifferentiering).

Det empiriska materialet består i huvudsak av dokument, personaltidningar, pressklipp och intervjuer. Några av de frågor som ställs i avhandlingen är: Vilka drivkrafter bidrog till införandet av lokalradion respektive kommersiell radio? Hur kan konkurrensläget inom och mellan respektive radioform beskrivas och periodiseras under undersökningsperioden? Hur har sättet att producera utbud, publik och varumärken inom respektive radioform förändrats? Vilka likheter och skillnader mellan lokalradio och kommersiell radio kan man peka på över tid?

Beslutet om att införa lokalradio togs av en socialdemokratisk regering i början av 1970-talet och var präglat av tankar om decentralisering, demokrati och samhällsinformation. Det handlade också om att bemöta kritik mot radiomonopolet och om att öka den intermediala konkurrensen. För att skapa ett mått av intramedial konkurrens förlades den länsbaserade lokalradion i ett eget public service-bolag.

Mellan 1977 och 1986 sände Lokalradions 24 länsbaserade stationer inom ramen för tre dagliga block i Riksradions P3. Under denna period utvecklade de lokala stationerna delvis nya genrer och produktionsformer samt nya modeller för publikdeltagande. Man betonade också lokala och regionala språkfärger och kulturformer. De lokala stationerna sorterade under samma bolag men de var inte homogena, utan etablerade delvis olika varumärken.

Från 1987 började lokalradion sända i egen kanal (FM4). Det innebar en kraftig ökning av sändningstiden och att Lokalradion hamnade i direkt konkurrens med Riksradion. Mellan 1987 och 1992 utvecklade Lokalradion modeller för blocksändningar, självkör och flödesradio där musik, tal och direktsända rapporter och lyssnarmedverkan blandades. Dessa produktionsmodeller hämtades delvis från utländsk reklamradio.

Sedan 1993 har lokalradion och riksradiokanalerna verkat på ett samlat sätt, inom ramen för Sveriges Radio, och betoningen har i ökande grad legat på centralisering i produktionssystemen, ökad kanalprofilering, synergier och stordriftsfördelar. Det har gjort att den lokala egenarten och variationerna har minskat i utbudet. Centraliseringen har underlättats av övergången från analog till digital produktionsteknik.

Bakom införandet av kommersiell lokal stod en borgerlig regering och några av ledorden var yttrandefrihet, variation, valfrihet och etableringsfrihet. Staten började auktionera ut tillstånd för lokal privat radio med start hösten 1993, men det fanns en förhistoria i form av prekommersiell närradio och den kom att prägla den tidiga reklamradion.

Omgående drog den kommersiella radion till sig ungefär en tredjedel av radiopubliken och nätverk bildades för hanteringen av sändningstillstånd, produktion av utbud och annonsförsäljning. Tendensen till koncentration har hållit i sig, och sedan början av 2000-talet befinner sig MTG och SBS i ett duopol. Produktionen av kommersiell radio utgår från internationellt etablerade system för produktion av format och musikprogrammering samt mycket genomtänkta modeller för tilltal och skapande av modellyssnare.

Likheterna mellan lokalradion och den kommersiella radion har ökat på flera plan. Det gäller bland annat strävan efter skalekonomiska fördelar, centralstyrning, betoning på lyssnarmedverkan och hårdare samordning av utbudsprofiler, ljudprofiler och marknadsföring.

Michael Forsman:
Lokalradio och kommersiell radio 1975−2010. En mediehistorisk studie av produktion och konkurrens
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet
Disputation: 1 juni 2011
Opponent: docent Per Jauert, Aarhus universitet, Danmark