Myntfynd daterar Sveriges äldsta tegelkyrka

Foto: Västra Götalandsregionens Förvaltning för kulturutveckling

Efter intensiva arkeologiska undersökningar så finns det mycket goda förutsättningar att förstå den helgonkult som uppstod i Edsleskog i Dalsland för 800 år sedan. Kyrkan som var tillägnad det lokala helgonet Nicolaus var ett av de största och mest utsmyckade byggnadsverken i det medeltida Sverige. Någon, sannolikt kungen eller kyrkan, investerade enorma resurser i ett byggnadsverk som var tänkt att både imponera och inspirera tillresta pilgrimer och andra besökare, skriver Västra Götalandsregionens Förvaltning för kulturutveckling i ett pressmeddelande.

– Redan under föregående års grävning kunde vi konstatera att vi hade hittat det medeltida Sveriges äldsta tegelbyggnad. I år har vi fördjupat kunskapen om kyrkan ytterligare. Bland annat genom närmare 200 myntfynd vilka ger oss en mycket god uppfattning om när och hur länge kyrkan var i bruk, säger Anton Lazarides, arkeolog på Lödöse museum.

Man ser ganska tydligt att kyrkan expanderades över tid, framförallt från tidigt 1200-tal. Redan efter några årtionden anlade man sidoskepp och korsarmar vilket nästan fördubblade kyrkans storlek. Detta visar att kyrkan fått en ökad tillströmning under den här tiden, troligtvis av pilgrimer som sökte sig till Edsleskog för att få syndaförlåtelse och kanske dricka ur Sankt Nicolaus källa, något som ansågs kunna bota sjukdomar och eventuella krämpor.

– Heliga källor finns det gott om utmed pilgrimslederna. Det populära norska helgonet Sankt Olof har flera stycken, även en i närheten av Lödöse. Men det är intressant att vad gäller Sankt Nicolaus så finns det bara denna i Edsleskog som vi känner till, säger Christian Mühlenbock, museichef på Lödöse museum.

Frågan om hur kulten kring Sankt Nicolaus ska tolkas har länge engagerat forskare som har varit oense om hur vi skall förstå hans ställning i det medeltida Sverige. Men det faktum att han godkänns av påven Honorius III i ett brev till biskopen i Skara redan 1220 visar att han är ett av Nordens första erkända helgon.

– De arkeologiska lämningarna utgör ett mycket handfast och konkret bevis på Sankt Nicolaus betydelse. Jag har mycket svårt att tänka mig att man bygger denna enorma kyrka, mitt i ödemarken utan anledning, säger Mühlenbock.

Det naturliga materialvalet för en sockenkyrka hade varit trä eller möjligen sten om man hade velat signalera lyx. Men att den har så stora dimensioner och är byggd i tegel visar med all önskvärd tydlighet att Sankt Nicolaus fick en helgedom som egentligen saknade motstycke. I dag har vi ju den imponerande kyrkan i Vadstena som är tillägnad heliga Birgitta, men den byggdes ju först 200 år senare.

Förutom mynt hittades många spännande föremål, bland annat delar av en dopfunt i täljsten, radbandspärlor, en förgylld fingerring i brons och en så kallad ”lässten” av bergskristall. Stenen användes som förstoringsglas över texter som skulle läsas. Det hittades även rikligt med fiskben samt två fiskekrokar i kyrkans sakristia. Var det prästen som gillade att fiska kanske? Utöver allt detta hittade arkeologerna en intakt medeltida grav tillhörande en kvinna hittades intill kyrkans norra korsarm.

– Enbart mycket rika och mäktiga personer begravdes inne i kyrkan. Ofta begravs männen på kyrkans södra sida och kvinnorna på kyrkans norra sida. Kvinnan var i 40-årsåldern när hon dog och det skall bli mycket intressant att se vad de naturvetenskapliga analyserna kommer att visa. Har hon anknytning till bygden eller kommer hon utifrån? Flest mynt hittades i sakristian där man även förvarade kyrkans kollekt och sannolikt även den skatt som togs upp i området, Nicolauspengen, säger Christian Mühlenbock.

– Vi vet att just Nicolauspengen utgjorde en betydande inkomst för biskopen i Skara och att kyrkan i Edsleskog hade viktiga administrativa funktioner. Kanske är tiden kommen att ge Sankt Nicolaus upprättelse och ge honom och hans kyrkan den plats i svensk historia som de förtjänar, avslutar Anton Lazarides.

(2020-07-07)

Se även Nya utgrävningar i den magnifika katedralen i Edsleskog (2020-06-11)