Några vanliga jobb från förr

I och med att samhällsutvecklingen sker i allt snabbare takt utvecklas även de jobb som finns tillgängliga i samhället. Jobb som var vanliga förr är inte lika vanliga idag då vissa yrken moderniseras och andra försvinner helt. T.ex. har yrken som mjölkbud och bödel försvunnit då dessa tjänster helt enkelt inte behövs idag. Idag har vi en kyl som kan förvara mjölken vilket innebär att behovet att få daglig levererad mjölk har minskat. Likaså har dödstraff, i alla fall i vår del av världen, avskaffats vilket innebär att nyttan av en bödel också minskat.

Dessa gamla yrken är dock något som många har ganska dålig koll på vad de innebär. De flesta har naturligtvis hört namnet på yrkena, men få vet vad det är som faktiskt menas när de hör namnet. Förhoppningsvis blir insikten större efter det här inlägget.

Några vanliga yrken från förr:

Borstbindare

Borstbindarens uppgift var att binda ihop borstar och kvastar som skulle användas till det som borstar och kvastar är till för, att sopa golv, bland annat. Förr var det här ett ganska vanligt jobb eftersom de absolut flesta kunde genomföra det, även bland blinda och synskadade var yrket vanligt. Idag är det självklart få som arbetar inom yrket och det är i princip utdött, de som jobbar som borstbindare har troligtvis inte det som huvudsaklig sysselsättning, utan det är nog snarare en hobby eller så har man en vilja att föra vidare ett gammalt traditionellt hantverk.

Kittelflickare

Ett yrke du säkert hört om, men inte helt vet vad det innebär, är kittelflickare. Det var helt enkelt en person som lagade gamla kopparkittlar eller förtennade nya. Det är alltså kittlar som man använder för att laga mat, vilket gjorde att marknaden för kopparkittlar var relativt stor då det var något som alla, rik som fattig, hade nytta av. Yrket var därför relativt vanligt även om det främst har kommit att bli synonymt med ett yrke som romer arbetade inom.

Lykttändare

Ett yrke som är helt utdött idag är lykttändare. Som det hörs på namnet så är det en person som går runt och tänder alla lyktor som finns runt om i staden. Idag tänds gatlyktorna smidigt nog när det blir mörkt och styrs av elektricitet, men förr i tiden var en lykttändare tvungen att manuellt gå runt och tända alla lyktor. Med sig hade lykttändaren en liten stege som denne använde sig av för att klättra upp längs lyktstolpen för att tända/släcka lyktan.

Bödel

Som nämnt i inledningen så är också bödel ett utdött yrke. Det gäller även i länder som fortfarande har dödstraff, där dör de människorna oftast istället med hjälp av gift, gas eller något liknande. De människor som ansvarar för det i länder med dödstraff har troligtvis andra arbetsuppgifter också och har inte lika “låg” status som bödeln hade under tiden som det yrket var i bruk. Bödelns uppgift var att ta död på människor på olika sätt, oftast också väldigt offentligt och framför en folkmassa. Bödeln var väldigt lågt ned i hierarkin och behandlades också som det, dessutom fick en bödel inte byta jobb eller socialisera med någon annan än de andra som tillhörde samhällets lägsta skikt.

Statare

Statare som yrke har inte överlevt även om jordbruk till en viss del självklart gjort det. En statare var någon som var lantarbetare och brukade jorden. De ägde dock inte sin mark, utan var “anställda” hos en husbonde som ägde marken. Oftast jobbade statarnas hela familj hos husbonden och alla hade sina arbetssysslor som de gjorde för att förtjäna sitt uppehälle. T.ex. så mjölkade hustrun oftast korna medan mannen skötte jordbruket. Av detta fick det lön, främst i stat, eller natura, vilket innebär annan provision än just pengar. Oftast var någon form av mat eller liknande vanligt. Förhållandena för en statarfamilj var i regel dåliga och de flyttade runt ofta.

Sättare

Ett annat yrke som har försvunnit är sättare. Sättarens uppgift var att byta ut de metalltyper som användes för att trycka till exempel böcker och tidningar. Nu när det helt har digitaliserats så behövs det inte längre någon som byter ut alla metalltyperna. Allting finns i datorn som sedan skrivs ut med en skrivare och trycks med en maskin där tryckaren enbart behöver justera till rätt inställningar och fylla på med färg. Yrket har därför helt försvunnit idag.

Fältskär

Fältskär är också ett sådant yrke som inte riktigt finns idag. Fältskär kan liknas vid det yrke som idag kallas kirurg, men det inte helt samma yrke. Fältskärens främsta uppgift var att  amputera olika kroppsdelar och genomföra böldskärningar, oftast i krig. Det var därför speciellt vanligt med yrket under de många krigen som Sverige var med i under 1500-1800-talet. Skillnaden mot dagens kirurger var är att fältskären inte var medicinskt utbildade, utan istället en hantverkare som fick “hoppa in” och ta hand om amputeringar etc. eftersom det var en stor brist på utbildade kirurger som kunde hantera det. Fältskär sågs därför alltså som ett hantverksyrke istället för ett medicinskt yrke.

Dessa yrken skiljer sig naturligtvis från dagens yrken, då en snabb digitalisering och utveckling har lett till att många yrken blivit värdelösa. Dessutom finns det andra mer populära yrken idag. Av de yrken som nämnts på listan är yrken som kirurg, läkare, lantarbetare, tryckare och printoperatör närmast likt de yrken som fanns då, även om arbetsuppgifterna och utformningen självklart har förändrats mellan nu och då. Det är också lättare att skaffa jobb idag då mycket är digitaliserat och du kan använda dig av olika CV-guider på nätet för att lättare lyckas skriva ett bra CV. Förr arbetade du med det som dina föräldrar arbetade inom och möjligheterna att lyckas byta yrke var väldigt små.