Inre motivation och anständigt umgänge kan räcka för att ta sig ur ett långvarigt narkotikamissbruk. Det visar en avhandling som följer de intervjuades livsöden sedan 1960-talet.
Christer Ahlman var själv en av de tungt missbrukande narkomanerna i Göteborg under 1960-talet. Men liksom flera andra personer ur samma kretsar tog han sig med egna krafter ur sitt missbruk. Nu har han skrivit en avhandling om narkotikans historia i Göteborg och hur inre motivation fått människor med långvarigt missbruk på fötter.
– De flesta av dem jag intervjuat kom från trasiga familjer med små resurser. En del av dem hade injicerat i kanske tio år, och ändå lyckades de komma på fötter med hjälp av allt annat än psykologer och terapi, säger Christer Ahlman.
Det är ett femtontal personer Christer Ahlman har följt. Han gjorde de första djupintervjuerna med dem på 1980-talet och följde sedan upp med nya intervjuer in på 2000-talet. Flertalet av dem har haft kvalificerade yrken, familj och är etablerade vanliga medborgare. De som redan gått ur tiden har också haft ordnade situationer.
– De tröttnade helt enkelt på det liv de levde. För någon blev en förälskelse avgörande. För andra kan ett psykotiskt sammanbrott varit den utlösande faktorn. Men i vilket fall som helst har de därefter ordnat upp sitt liv utan den återanpassningsindustri som under en period ansåg sig sitta inne med alla svar som behövdes, säger Christer Ahlman.
Historiskt visar Christer Ahlman hur Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner rekryterades ur stadens konstnärliga kretsar och ganska snart också arbetarkvarterens gangstergäng. Från att under 1950-talet ha varit en ganska lekfull företeelse övergick knarkhanteringen under 1960-talet i former som hade förmåga att helt uppsluka missbrukarnas tillvaro. Den färgsprakande hippiekulturen med sin ryckiga drogmarknad förvandlades sedan i skarven till 1970-talet till en mer hårdför och kriminell subkultur.
Christer Ahlman föddes år 1944 i ett av Majornas barnrikehus och debuterade som femtonåring i ett kriminellt gatugäng där flertalet medlemmar gick ur tiden mycket unga. I mitten av 1960-talet var han ett välkänt namn bland narkomanerna i staden. Flertalet intervjuade män och kvinnor har således varit författarens vänner och bekanta.
Christer Ahlman:
Vänskap, värden, vandel. Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner
Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Disputation: 14 mars 2014
Opponent: professor Jan Blomqvist, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet
