Nordisk bronsåldersekonomi
Den skandinaviska bronsåldern var komplex – trots en förenande materiell kultur – med ständigt föränderliga nätverk när det kom till såväl konkurrenter som till samarbetspartners. I en ny bok av nordiska arkeologer belyses bronsåldern i norr genom ett brett spektrum av ämnen som inhemska och politiska ekonomier, handel, krigföring, alliansbyggande och sjöfartsteknik.
Boken Nordic Bronze Age Economies lyfter fram mångfalden av lokala samhällen som blomstrade under bronsåldern i Skandinavien, under perioden från 1800–500 f.Kr.
– Boken kommer att bli undervisningsmaterial för nybörjarstudenter och riktar sig till intresserade amatörer, men även till professionella arkeologer som vill ha en översikt över den tidens Skandinavien, säger Christian Horn som är en av författarna.
Forskningen bygger på de två forskningsprojekten ”Modelling Bronze Age Societies”, lett av Christian Horn och ”Maritime Encounters” som letts av Johan Ling.
Den sociala strukturen påverkades av vilken försörjningsekonomi samhällena hade; om ekonomin var baserad på jordbruk och boskapsskötsel, sjöfart, produktion av metallrikedomar, handel – eller på räder och krigföring.
De arkeologiska lämningarna från bronsåldern är många. Mycket av den materiella kulturen ser liknande ut över Norden men författarnas fokus har varit att se om det går att hitta regionala skillnader.
– Målet har varit att bryta upp den stora berättelsen. Vi kan se att materiakulturen är väldigt liknande men att det finns skillnader mellan till exempel Danmark, Skåne, Bohuslän och norska områden. Forskningen har också visat att de olika samhällena hela tiden var i kontakt med varandra. Människorna var väldigt mobila och åkte med båt till England och Iberien, säger Horn.
Hur skiljde sig då de skandinaviska bronsåldersekonomierna åt mellan regionerna? I Danmark fanns det samhällen med stora bondgårdar där det fokuserades på lantbruk och boskapsskötsel medan samhällena längs Sveriges och Norges kuster var fokuserade på den maritima världen. Där fiskade man och byggde båtar och det förekom inte mycket lantbruk eller djurhållning. I stora bondesamhällen var det istället mer hierarkiskt organiserat, med få på toppen.
Även om den materiella kulturen var väldigt likartad så fanns det skillnader även där. Ett exempel är att svärden såg likadana ut över hela Skandinavien och att man hade liknande typ av gravar – men medan man lade svärd i gravarna i Danmark och Skåne förekom detta väldigt sällan i Bohuslän och Norge. Stenrösegravarna i Bohuslän och Norge var heller inte täckta med jord.
Just svärden var också något som skiljde sig åt när det kom till hällristningar. Där har forskarna sett att hällristningar på vissa ställen uppdaterats i efterhand och att man då lagt till ett svärd på krigare med sköld.
Målet med boken var att presentera en bild av bronsåldern som visar epoken i sin helhet. Hur olika samhällen arbetade tillsammans men också hamnade i krig och strider, där de som inte kunde delta i vanlig handel blev mer av pirater.
– Det är vanligt att arkeologin fokuserar på antingen handel eller krig, men genom att titta på alla delar förstår man bättre hur hela samhällena fungerade, säger Christian Horn.
Hur regionerna måste ha samarbetat visas exempelvis genom modeller av hur mycket brons de olika samhällena hade under ett år. Forskningen bakom boken bygger på så kallad big data, med databaser över fler än 30 000 bronsföremål och 6 000 ristningar av människor och vad de hade för föremål.
Samtliga författare är arkeologer men de har även använt sig av andra teorier, som ekonomisk teori och sociologisk teori, och haft mycket kontakt med antropologer och etnologer.
Christian Horn, Johan Ling och Magnus Artursson arbetar vid Göteborgs universitet. Knut Ivar Austvoll är verksam vid Oslo universitet.
Christian Horn, Knut Ivar Austvoll, Johan Ling & Magnus Artursson:
Nordic Bronze Age Economies
Cambridge University Press
Utkom 2024
