Kvinnor som försörjer familjen och män som sköter barn. Det klingar kanske mer nutid än 1500-tal i mångas öron? Men en ny databas om genus och arbete, GaW, kan vända upp och ner på våra föreställningar om den ”traditionella” könsfördelningen i det svenska samhället.
Fram till nu har arbetslivet före 1800-talet varit en i stora delar blind fläck i historieskrivningen. Något som underblåst bilden av mannen som den av hävd starka familjeförsörjaren. Men den svenska jämställdheten kan ha längre rötter än vi hittills trott.
– Kvinnor lönearbetade också, faktiskt tycks situationen på 1500-, 1600- och 1700-talen inte ha varit helt olik dagens, och det var långtifrån ovanligt att män tog hand om barn, berättar Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet.
Tillsammans med andra Uppsala-forskare och systemutvecklare från Demografiska databasen vid Umeå universitet har hon ägnat de senaste fyra åren åt att skapa GaW, en helt ny forskningsresurs som gör det möjligt att spåra uppgifter om kvinnors och mäns arbete ända till 1500-talet via webben.
– Uppdraget har varit roligt, men också väldigt komplext. Dels för att vi aldrig byggt en så stor databas online förut. Dels för att vi behövt utveckla nya verktyg så att forskarna lätt ska kunna skriva in data, ställa kluriga frågor och få ut tydliga svar, förklarar Maria Larsson, projektledare vid DDB.
Det digitaliserade materialet har hittills legat gömt i gamla handskrivna domstols- och sockenstämmoprotokoll, räkenskaps- och dagböcker, spridda över landets många arkiv. Något som gjort forskning om vilken roll kön spelat för uppehället och samhällsutvecklingen svår, tidskrävande och dyr.
– Det hoppas vi nu kunna ändra på. I första hand genom att göra den nya databasen lättillgänglig på nätet för våra och andra forskare, men även i viss mån för studenter, släktforskare och övriga intresserade, fortsätter de.
Projektet har också väckt nyfikenhet internationellt, inte minst tekniskt. GaW är uppbyggd kring verbfraser som beskriver vad människor faktiskt gjorde, till exempel att skära råg, sälja kjolar eller att bära tungt. Ett unikt grepp i avsikt att kunna avslöja mer om kvinnors och mäns roller än stereotypa titlar likt ”arbetare”.
– Förr saknade det stora flertalet yrkestitlar och många utförde obetalt jobb. För att förstå historien måste vi alltså utgå från andra måttstockar än dagens, upplyser Maria Ågren.
Skulle någon vilja gräva djupare går varje post att spåra tillbaka till originalkällan. Dessutom har man månat om att sätta in individen i sitt sammanhang, till exempel genom att ange vilka andra som deltog i aktiviteten och var de befann sig.
