Nya teorier om hur Jämtland blev svenskt
I en ny avhandling har Jämtlands övergång från Norge till Sverige efter freden i Brömsebro år 1645 granskats. Slutsatserna motsäger den tidigare bilden av statsskiftet och påverkar synen på landskapets relation till Norge under äldre tid.
Inom äldre forskning har det jämtländska statsskiftet främst tolkats utifrån ett nationalistiskt perspektiv, vilket har medfört ett synsätt där de jämtländska invånarna har betraktats som norrmän som skulle omvandlas till svenskar. Men, under senare decennier har det ifrågasatts om det fanns en modern nationalism under denna tidsperiod och statsskiften har istället tolkats utifrån andra utgångspunkter.
– Det har funnits, under ganska lång tid, en uppfattning om att Sverige behandlade Jämtland illa i samband med att landskapet blev svenskt och att jämtarnas missnöje med det svenska styret var utbrett. Jag vill nyansera den bilden och menar att övergångsprocessen i själva verket präglades av att den var snabb och tämligen konfliktfri, säger Tord Theland, som disputerat i historia med avhandlingen Mildhet och saktmod. Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645.
För att undersöka statsskiftet har Tord Theland, förutom att använda sig av litterära källor, även granskat kungliga brev, länsstyrelsens handlingar, landstingsprotokoll och domböcker från mitten 1600-talet och framåt.
I källmaterialet finns bland annat följande vers ur en nidvisa som en bondson från Lockne socken i Jämtland sägs ha skrivit drygt trettio år efter freden i Brömsebro:
”Vi hava nu levt uti 30 års tid, allt under Sveriges krona, uti strid och tyranni, ingen person att skona. Dig vare pris O Gud vår vän, som gav oss vår danska konung igen.”
Den avoghet som framkommer i versen, har i tidigare forskning tolkats som ett ställningstagande av de jämtländska invånarna mot Sverige och den svenska kungen och att de istället ville tillhöra Danmark-Norge. Detta anser Tord Theland vara en missvisande tolkning.
– Jag menar att jämtarnas agerande och missnöjet istället bottnade i att den svenska centralmakten från 1660-talet och framåt, var tvungen att utvinna allt mer skatter och fler soldater på grund av de krig som Sverige bedrev. De ekonomiska villkoren blev allt svårare oavsett var i landet man bodde. Missnöje och protester var alltså inte kopplat till att man var ett erövrat territorium utan de hade helt enkelt sin orsak i att man kämpade för sin överlevnad, säger Tord Theland.
Vilken relevans har då avhandlingen för dagens jämtar?
– Förutom det uppenbara – att man har rätt till en korrekt historieskrivning så har samhörigheten med Norge och relationen till ”storsvensken” även under 1900- och 2000-talet varit något som engagerat och intresserat jämtarna. Utifrån den aspekten kan det vara viktigt att påtala att en del av den jämtländska självbilden kan vara hämtad ur äldre och förlegade tolkningar av vad freden i Brömsebro innebar för Jämtland, säger Tord Theland.
Tord Theland:
Mildhet och saktmod. Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet
Disputation: 23 oktober 2020
