Historisk forskning utgår ofta från stora biografiska lexikon där antalet kvinnor är få, bland annat för att de missgynnas av principerna för urvalet. Nu ska forskare vid Göteborgs universitet bygga upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor.
Varför finns inga kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författare? Den frågan väcks så snart konstens, litteraturens, medicinens eller filosofins historia ska skrivas. En viktig orsak är att kvinnorna endast utgör 5−10 procent av persongalleriet i stora biografiska lexikon, alltså personhistoriska uppslagsverk.
− I befintliga lexikon missgynnas kvinnor, bland annat på grund av rådande könsnormer i urvalskriterierna, med också för att ojämlika villkor gjort att männen haft större utrymme att genomföra handlingar som gjort officiella avtryck i samhället, säger Maria Sjöberg, professor i historia som leder projektet tillsammans med Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.
De kvinnor som finns med i dagens lexikon har inte sällan valts ut för att de varit gifta med en prominent man eller möjligen varit framstående kulturellt, som till exempel skådespelerska, sångerska eller författare. I och med det förloras många kvinnliga insatser.
För att hamna i det kvinnobiografiska lexikonet finns fyra urvalskriterier som är mer vidsträckta: a) kvinnor med anknytning till Sverige som har bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt b) historiskt betydelsefulla kvinnor som har levt i Sverige c) pionjärer på olika områden d) kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.
En redaktion bestående av både historiker och litteraturvetare ska under de kommande två åren ta fram listor på kvinnor som borde vara med i lexikonet. Ett urval kommer sedan ske och skribenter utses som kan författa artiklar över kvinnorna. Uppskattningsvis kommer 1 000 artiklar att ingå i projektet.
Tanken är att lexikonet ska vara tillgängligt gratis på webben och länka till andra uppslagsverk, arkiv och museer. På så sätt skapas ett historiskt relevant källmaterial för studier av såväl kvinnors som mäns skilda och ibland lika villkor i det förflutna. Lexikonet kommer att finnas både på svenska och på engelska.
− Därmed görs svenska kvinnors bidrag till vetenskap, litteratur, konst, politik, filosofi och populärkultur tillgängliga för svensk såväl som internationell forskning, och bildar samtidigt underlag för ny forskning, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.
Projektet Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska har fått 5,7 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond och kommer att pågå under två år. I projektet ingår förutom Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson historikerna Linus Karlsson och Ulrika Lagerlöf Nilsson, litteraturvetaren Cecilia Pettersson, språkvetaren Lars Borin och bibliotekarien Berith Backlund.
