Sedan januari 2007 har 2 144 kulturföremål stulits från landets museer, hembygdsgårdar och kyrkor. Det visar en sammanställning som Riksförbundet Sveriges museer tagit fram baserad på statistik från Brottsförebyggande rådet. Kulturföremålen är ovärderliga och stjäls framför allt med syfte att säljas på svarta marknaden.
Flest föremål har stulits i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I Stockholm har 22 föremål rapporterats stulna bara under första kvartalet i år.
– Sverige har en unik öppenhet vad det gäller att visa upp kulturskatter på våra museer, hembygdsgårdar och kyrkor. Dessvärre hotas många föremål av stölder, säger Mats Persson, generalsekreterare på Sveriges museer.
De två senaste åren har 39 procent av stölderna genomförts under sommarmånaderna juni till september. Det stämmer väl överens med den ökade aktivitetsnivån i hembygdsgårdar och vägkyrkor under sommaren. Även för museerna innebär sommarmånaderna oftast ett ökat besökstryck.
De föremål som stjäls är framför allt lösa inventarier som silverljusstakar, ljuskronor, biblar och målningar. Även medeltida träskulpturer har varit utsatta för stölder under 2000-talet. I kyrkorna och museerna runt om i landet finns en unik bevarad skatt av medeltida kyrklig konst som har ett högt andrahandsvärde ute i Europa.
– Även om det inte alltid är de dyraste föremålen som stjäls så urvattnas det svenska kulturarvet för varje stöld. Många föremål är inte bara ovärderliga utan även oersättliga ur ett kulturhistoriskt perspektiv, säger Jan Nordwall, generalsekreterare på Sveriges Hembygdsförbund.
För att öka uppmärksamheten kring stölder och klimatförstöring av kulturföremål arrangerar Riksförbundet Sveriges museer tillsammans med Sveriges Hembygdsförbund tävlingen Klenod. Syftet är att lyfta fram och medverka till att rädda föremål som tillhör det svenska kulturarvet. Första pris består av en monter som skyddar mot såväl stölder som klimatförstöring och gör att föremålet kan visas upp säkert för allmänheten även i framtiden.
