Rätten till privatliv i svensk press 1920–1980

I sin avhandling Rätten till privatlivet – och moralen bakom omoralen i svensk press 1920–1980 granskar Mattias Hessérus hur idén om en definierad och skyddad privatsfär i Sverige växte sig starkare under 1900-talet och hur den svenska pressen motiverade intrång i privatlivet.

Undersökningen behandlar perioden 1920–1980 och tar sin början i striden kring tidningen Fäderneslandet. Tidningen bedrev en journalistik under 1920-talet som fortfarande är unik när det gäller avslöjandet av människors innersta och privata angelägenheter. Den ansågs så hänsynslös att den 1927 blev bojkottad, och tvingades läggas ned av en samlad presskår och av en bred folklig opinion.

Bojkotten mot Fäderneslandet var också upptakten till en period i svensk historia då gränserna för privatlivet stakades ut och synliggjordes, och då samhällets värderingar förändrades i grunden. Genom 1920-talets sedlighetsdebatt, 1950-talets ”homosexjakt” och 1960-talets utmanande publicistik kom frågan om privatlivets helgd att ställas på sin spets. Hur värnar man rätten till en fredad sfär i en värld där allt kan göras synligt?

Mattias Hessérus:
Rätten till privatlivet – och moralen bakom omoralen i svensk press 1920–1980
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 7 oktober 2016