Regeringen styr museer som om de vore myndigheter
Regeringens styrning av museer och andra institutionerna på kulturområdet har blivit tydligare och mer långsiktig, visar Riksrevisionens granskning. Men styrningen är inte anpassad till skilda verksamhetsformer. Det innebär att statligt ägda bolag och stiftelser styrs som om de vore myndigheter.
Kulturområdet skiljer sig från andra politikområden. Till exempel består området av många små institutioner organiserade på olika sätt – som myndigheter, föreningar, stiftelser och statligt ägda bolag. Området kännetecknas också av den så kallade armlängdsprincipen, som innebär att politiken ska hålla sig till att skapa goda förutsättningar, men överlåta till verksamheterna att ta ansvar för innehåll och kvalitet, skriver riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Detta ställer särskilda krav på regeringens styrning. Riksrevisionens granskning visar att styrningen utvecklats positivt över tid och att berörda institutioner är nöjda.
– Regeringen styr på ett tydligt, resultatorienterat, strategiskt och långsiktigt sätt. Institutionerna uppger dessutom att det inte finns någon risk för att informella kontakter ska leda till otillbörlig påverkan, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar dock att regeringen kan göra mer för att anpassa styrningen efter de olika förutsättningar som gäller för olika verksamhetsformer.
– Myndigheter, stiftelser, och bolag styrs som om de vore just myndigheter. Det innebär att det finns en risk för oklarhet mellan de regler som gäller för var och en av dessa olika verksamhetsformer och de villkor för användningen av statliga medel som regeringen beslutar om, säger Helena Lindberg.
Ägarinflytande i ett aktiebolag utövas främst via bolagsstämman. Det viktigaste styrdokumentet i ett aktiebolag är bolagsordningen, vilken kan kompletteras med ägaranvisningar.
På kulturområdet har regeringen, i likhet med hur myndigheter styrs, valt att utöva ägarinflytandet genom att besluta om riktlinjer för lämnade ekonomiska bidrag. Det gäller till exempel Operan och Dramaten, som får ersättning för att utföra vissa samhällsuppdrag.
– Men regeringens riktlinjer har ingen aktiebolagsrättslig giltighet, de övertrumfas av aktiebolagslagen. Om bolagsstyrelserna behöver prioritera följer den bolagsstämman och bolagsordningen, och verksamheten riskerar att få en annan inriktning än vad regeringen beslutat om, säger Gunilla Lundquist, projektledare för granskningen.
Regeringen använder samma styrning även för stiftelser på kulturområdet. Också i dessa fall riskerar det att leda till målkonflikter om regeringens riktlinjer inte överensstämmer med stiftelsens förordnanden.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att för de statligt ägda bolagen inom kulturområdet överväga att ta fram ägaranvisningar som antas på bolagsstämman i stället för att årligen besluta om riktlinjer för de bidrag som lämnas till bolagen. Regeringen bör dessutom säkerställa att riktlinjer eller villkor för statens bidrag till stiftelserna inte strider mot stiftelsernas förordningar.
Rapporten Konsten att styra – regeringens styrning av kulturområdets institutioner kan laddas ned från Riksrevisionens hemsida.
(2019-03-28)
