Revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet till i dag

Katharina Rahnert, forskare inom företagsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet, har kartlagt revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet fram till i dag. Förutom kartläggningen av revisionsberättelsens historia och utvecklingen av revisorsprofessionen har hon också undersökt hur en modern revisionsberättelse kan utformas för att möta användarnas behov.

Revisionsberättelsen har länge kritiserats för att ha begränsat informationsvärde. För att bemöta kritiken har nya regler om revisionsberättelsens innehåll och form introducerats både i Sverige och internationellt. Trots detta är dagens revisionsberättelse fortfarande till stor del standardiserad, även om det finns viss frihet att lägga till företagsspecifik information.

– Efter ett antal företagsskandaler och finanskrisen 2008 har revisorer i dag ett lägre förtroende än tidigare. Det vet branschen och möter detta genom att öka transparensen i revisionsberättelsen, säger Katharina Rahnert.

Hon har i sin avhandling fokuserat på två frågeställningar: Hur har den svenska revisionsberättelsen utvecklats och vilka har drivkrafterna varit? På vilket sätt kan revisionsberättelsen förändras för att svara mot de behov av information som finansiella beslutsfattare ger uttryck för?

Katharina Rahnert har analyserat revisionsberättelser för svenska företag, den äldsta daterad 1652 (Norrländska Tjäruhandelskompaniet), och fram till i dag. Sammanlagt mer än 1 800 revisionsberättelser och en mängd arkivmaterial.

– På 1700- och 1800-talen är revisorerna ganska rättframma och formulerar relativt fritt vad de kommer fram till, tycker om företagens verksamhet och vad de rekommenderar.

– Men i samband med införandet av 1895-års aktiebolagslag förändras revisionsberättelserna åt mer försiktiga formuleringar och de blir alltmer lika varandra. Förklaringar till detta paradigmskifte är att revisionsberättelsen blir en offentlig handling samt att ett skadeståndsansvar för felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen lagstadgas.

I slutet av 1970-talet, när professionen får ökat anseende och förtroende, standardiseras revisionsberättelsen. Sedan dess har revisionsberättelsen ökat i omfång men förblivit standardiserad. Undantagen är de i vardagsspråk kallade ”orena” revisionsberättelser och de nyligen införda Särskilt Betydelsefulla Områden.

Ur ett historiskt perspektiv innebär de senaste företagsspecifika tilläggen till revisionsberättelsen en betydande förändring. Revisorerna närmar sig – efter cirka 120 år – återigen ett användarperspektiv istället för ett utförarperspektiv.

– Med tanke på alla förslag och önskemål gällande ett ökat informationsvärde av revisionsberättelsen som identifierats i internationella forskningsrapporter, kan den senaste utvecklingen dock bara ses som ett första steg mot ett ökat hänsynstagande till beslutsfattarnas behov.

Katarina Rahnert:
The evolution of the Swedish auditor’s report
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet
Disputation: 2 november 2017