Riksantikvarieämbetet vill bolagiseras

Riksantikvarieämbetet är positivt till förslaget att bilda ett statligt ägt aktiebolag av myndighetens arkeologiska undersökningsverksamhet. Genom att avskilja verksamheten blir rollerna tydligare, skriver Riksantikvarieämbetet i ett yttrande till Utbildnings- och kulturdepartementet.

I höstas presenterade en statlig utredning betänkandet Uppdragsarkeologi i tiden. Där föreslås bland annat att Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, UV, skall skiljas från myndigheten och bilda ett helägt statligt aktiebolag. Riksantikvarieämbetet har idag flera roller inom arkeologin. Parallellt med centrala myndighetsuppgifter inom uppdragsarkeologin, bedriver Riksantikvarieämbetet landets enskilt största arkeologiska verksamhet.

– Jag tror att ett statligt ägt bolag är den organisationsform som passar undersökningsverksamheten bäst. Genom ett avskiljande från Riksantikvarieämbetet minskar risken för en jävsituation säger Anders Hedman, chef för UV.

Utöver en förnyad roll- och ansvarsfördelning föreslog betänkandet en starkare ställning inom uppdragsarkeologin för länsstyrelserna, en ökad konkurrens om uppdragen och en utökad förmedling av uppdragsarkeologins resultat till allmänheten och samhället i övrigt.

– I stort sett håller vi med utredningen om vilka åtgärder som krävs för att förbättra uppdragsarkeologin. Men vi ser också att mycket återstår att lösa för att systemet ska fungera tillfredsställande, säger verkssekretariatets avdelningschef Sven Göthe.

Bland annat anser Riksantikvarieämbetet att lagen om kulturminnen bör ses över. Det uppdragsarkeologiska systemet kan till exempel beskrivas på ett tydligare sätt. Lagtexten borde innehålla uppgifter om syftet med systemet, de olika aktörerna och deras roller och ansvar. Utöver den lagliga regleringen anser Riksantikvarieämbetet att fördelningen av resurser till de olika aktörerna bör utredas vidare. Resursfrågan är grundläggande för att systemet ska fungera.

Ett av förslagen från utredningen var också en ändring i kulturminneslagen som innebär att förmedling av resultaten ingår i själva undersökningen och bekostas av exploatören. Riksantikvarieämbetet menar att detta kan tolkas som att allmänheten endast ska få ta del av undersökningen i efterhand. Istället bör man lyfta fram kommunikation som en självklar del i hela undersökningen.

– Kunskaperna från de arkeologiska undersökningarna ska vara till gagn för samhället. Därför är det viktigt att kommunikation ingår i undersökningsuppdragen, säger Göthe.

(2006-03-30)