Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia digitaliseras

Kungliga Vitterhetsakademien har tilldelat Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket 8,4 miljoner kronor för ett gemensamt forsknings- och digitiseringprojekt. I projektet kommer arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia, från tidigt 1600-tal till sent 1800-tal, att digitaliseras.

Målet med projektet är att digitalt tillgängliggöra arkivhandlingar som bevaras i Riksantikvarieämbetets och Kungliga bibliotekets respektive arkiv och att parallellt genomföra vetenskapliga studier på detta material. Projektet föregicks av en förstudie som genomfördes mellan hösten 2022 och våren 2023.

– Att göra materialet åtkomligt är viktigt eftersom samlingarna är mycket efterfrågade, men samtidigt sköra och bitvis svårhanterliga på grund av ålder och materiella egenskaper. Detta gör att delar av samlingarna dessutom är belagda med restriktioner för utlåning vilket gör det än mer angeläget att göra dem tillgängliga digitalt, säger Ola W Jensen, projektledare vid Riksantikvarieämbetet.

Handlingarna är unika och forskningsmöjligheterna många eftersom Riksantikvarieämbetet som myndighet har gamla anor och att dess verksamheter spände över flera ämnesområden, däribland kulturminnesvård.

Samtidigt speglar materialet Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens utveckling under en tid då antalet lärda samfund ökade och den svenska statsapparaten var mycket expansiv. Myndigheten bildades redan under början av 1600-talet och på 1780-talet tog Vitterhetsakademien över ansvaret för kulturminnesvården. Anledningen till att arkivmaterialet är uppdelat kommer sig av omorganisationer som genomfördes under 1700- och 1800-talen.

– I samlingarna hittar du allt från antikvariska fältanteckningar, kungliga brev till handlingar som speglar hur myndigheten organiserat, planerat och styrt sin verksamhet över tid, säger Jensen.

Kungliga bibliotekets material kommer att tillgängliggöras i Manuscripta, som är en nationell forskningsinfrastruktur för medeltida och tidigmoderna handskrifter i Sverige.

– Det är glädjande att Vitterhetsakademien på det här sättet även bidrar till utvecklingen av Manuscripta. Infrastrukturen är särskilt anpassad för denna typ av handlingar och är en värdefull resurs både för forskare och allmänheten, säger Christopher Natzén, forskningsstrateg på Kungliga biblioteket.

Projektet kommer att pågå under två år med start hösten 2024. De sökta medlen kommer i huvudsak att bekosta löner för projektanställda, viss extern digitisering och åtgärder för att bevara sköra och skadade handlingar. Projektgruppen kommer att bestå av bildtekniker, fotografer, antikvarier och forskare.

(2023-09-16)

Se även Arkeologiska rapporter blir lättare att hitta (2022-01-15)