Svea hovrätt grundades 1614 som rikets högsta domstolsinstans underställd konungen och riksrådet. Hovrättens första lokaler låg i det gamla slottet i Stockholm, Tre Kronor. När slottet brann 1697 blev domstolen hemlös och kom under mer än ett halvt sekel att flytta runt till olika lokaler runt nuvarande Gustav Adolfs torg.

År 1754 inrymdes så hovrätten i det s.k. Wrangelska palatset på Riddarholmen, som alltjämt utgör dess säte. Numera disponerar hovrätten fem byggnader på Riddarholmen, nämligen Wrangelska, Schering Rosenhanes, Hessensteinska, Stenbockska palatsen samt Gamla riksdagshuset.

Svea hovrätt har en intressant historia, men så har även dess byggnader. Författaren, Sture Holmbergh, tar läsaren med på en resa genom historien, som börjar på medeltiden, när stockholmarna lät sina getter och deras kid beta i skrevorna på Riddarholmen, då benämnd Kidskär. I slutet av 1200-talet anlades här Gråbrödraklostret och holmen fick namnet Gråmunkeholmen. På 1600-talet, under Sveriges stormaktstid, lät Gustav II Adolf och sedan drottning Kristina adelsmän bygga ståtliga palats på Riddarholmen, som den nu hette.

Det mest praktfulla av dessa palats var Wrangelska palatset, som fältmarskalken och riksrådet Carl Gustaf Wrangel lät bygga. Under en tid fungerade Wrangelska palatset som kungligt residens då det kom att kallas Kungshuset. I Stora rummet, en återstod av Kungshusets tronsal, samlades riksdagen. De lyhörda uppfattar hur Gustaf III:s mördare Jakob Johan Anckarström suckar i fängelsehålan i källaren där han satt under rättegången vid Svea hovrätt, som slutade med hans avrättning.

Sture Holmbergh:
Rundvandringar i Svea hovrätts byggnader
Institutet för Rättshistorisk Forskning
Utkom 2009