Så beskrevs hundra år av stadsutveckling på 1950-talet

I det stora projektet Svensk stad, som publicerades på 1950-talet, studerades den svenska stadsmiljöns historia mellan 1845 och 1945. Nu kartläggs och tolkas projektet historiografiskt i en ny avhandling i konst- och bildvetenskap, som bland annat visar Svensk stad-projektets ambitioner att utveckla metoder för efterkrigstidens stadsplanering.

Projektet Svensk stad publicerades i två delar, 1950 och 1953. Det leddes av Gregor Paulsson, då professor i konsthistoria vid Uppsala universitet, och inkluderade ett 20-tal medarbetare från olika discipliner. Syftet med projektet var att studera den svenska stadsmiljöns historia, med avseende på både offentliga miljöer och bostäder, mellan åren 1845 och 1945. Det var under dessa 100 åren det svenska samhället industrialiserades och Svensk stad intresserade sig bland annat för industrialismens effekter på den svenska stadsmiljön.

Projektet studerade framförallt svenska mellanstora städer som Helsingborg, Örebro, Gävle och Sundsvall, men även mindre industrisamhällen och bruksorter som Staffanstorp, Jonsered, Åtvidaberg, Skutskär och Kiruna. Sammanlagt bedrevs fältundersökningar på ett 20-tal orter.

Avhandlingens undersökning av projektet Svensk stad är historiografisk, det vill säga den studerar tidigare skriven historia, i detta fall konst- och urbanhistoria, från ett metaperspektiv. Syftet med avhandlingen är att sätta in och tolka Svensk stad i ett vetenskapsteoretiskt och -historiskt sammanhang.

– Analysen av Svensk stad-projektet arbetar efter två linjer; kartläggning och tolkning, där kartläggningen fokuserar på de praktiska aspekterna av projektet medan tolkningen studerar projektets innehåll, säger Anders Dahlgren, doktorand vid Göteborgs universitet.

Han har dels undersökt bokverket Svensk stad del I och II men också det arkivmaterial som finns sparat från projektet i olika arkiv.

– Stora delar av den insamlade empirin finns samlade i Nordiska museets arkiv i Stockholm men även i personarkiv vid andra institutioner.

I undersökningen behandlas Svensk stads receptionshistoria, det vill säga hur bokverket har lästs inom framförallt vetenskapssamhället. Det handlar om de praktiska aspekterna av projektet (organisering, genomförande, ekonomi, utgivning etc.), vilka vetenskapliga metoder och teorier som projektet arbetade med samt dess vägar till kunskap, det vill säga hur analyser och tolkningar genomfördes.

– Genom att göra detta skapas en förståelse för hur detta slags vetenskapliga arbete har gått till i praktiken. I och med att projektet var ett tidigt tvärvetenskapligt projekt som inkluderade ett stort antal medarbetare genererade det ett intressant arkivmaterial som vid sidan av den insamlade empirin även innehåller diskussioner om praktiska och vetenskapliga spörsmål som uppkommit under arbetets gång. Därigenom ges en detaljerad insikt i humanvetenskaplig forskning som annars är relativt ovanlig eftersom den sortens forskning oftast bedrivits individuellt.

En aspekt som framkom när Anders Dahlgren studerade projektet Svensk stad var att detta historiskt inriktade projekt även var samtidsorienterat.

– Bland annat adresserades samtida samhällsbyggnadsfrågor och projektet hade ambitionen att bidra med empiriskt underlag och utveckla metoder för efterkrigstidens stadsplanering.

Anders Dahlgren:
”Fullständigt otillförlitlig, men absolut oumbärlig”. En historiografisk undersökning av projektet Svensk stad
Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Disputation: 13 april 2018