Den 25-30 oktober besöker Sjöhistoriska museet Luleå för att lyfta fram stadens maritima historia. Under hela veckan undersöker marinarkeologer vraket i Norra hamn tillsammans med dykklubben Polar. Syftet är att dokumentera och datera vraket. Undersökningen är särskilt intressant eftersom väldigt få arkeologiska undersökningar av vrak utförts i trakten tidigare.

– Vraket i norra hamnen är en viktig pusselbit om Luleås sjöfart. Det skall bli spännande att se hur gammalt vraket är, säger marinarkeolog Jens Lindström från Sjöhistoriska museet.

Foto: Patrik Höglund/SMM.

I samband med undersökningarna har pedagoger från Sjöhistoriska tillsammans med kollegor från Norrbottens museum erbjudit skolor att komma på besök vid dykplatsen. Intresset har varit stort och alla tider har fulltecknats. Bergviksskolan som startat ett projekt kring Luleås maritima historia dominerar bland de besökande klasserna. Eleverna kommer under besöket att träffa marinarkeologerna och lära sig om Luleås historia bland annat med hjälp av Norrahamnsvraket.

Besöket i Luleå är början på ett större projekt där Sjöhistoriska skall besöka fler städer och platser för att träffa de krafter som jobbar för att bevara det maritima kulturarvet. I Luleå samarbetar man inte bara med dykklubben Polar och Norrbottens museum utan också Hembygdsföreningen, kommunen och länsstyrelsen och flera andra.

– Sjöhistoriska museet är ett museum för alla i hela Sverige och därför är vi nu i Luleå, säger Nina Eklöf, projektledare för ”Sjöhistoriska dyker upp”.

På lördag bjuds allmänheten in till Södra hamn för att uppmärksamma Luleås senaste byggnadsminne – hamnkranen

– Den ensamma, blåmålade hamnkranen i Luleås Södra hamn har blivit något av en symbol för Luleå som sjöfarts- och industristad och är numera ett av de få fysiska uttrycken i stadsbilden som minner om stadens livliga sjöfartshistoria, menar antikvarie Jeanette Aro, vid länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

Kranen som är byggd 1950, visar på Luleås industriella utveckling kring 1900-talets mitt, en tid då järnverket etablerades och staden tillhörde de som växte snabbast i landet. Kranen, en sk. vipparmsportalkran, har ett högt kulturhistoriskt värde även i ett nationellt perspektiv då den representerar den krantyp som före containerhanteringens genombrott var den allra vanligaste i svenska hamnar.

– Denna kran är också ”unik”, helt enkelt genom att nästan alla andra rivits, säger Fredrik Blomkvist, intendent på Sjöhistoriska museet.