Den skånska nationalismen har blivit salongsfähig. Region Skånes och Skånepartiets syn på skånsk historia och identitet är påfallande lika. Det hävdar lundahistorikern Fredrik Persson som i sin avhandling visar hur skånsk historieskrivning har gått från att uppfattas som något löjeväckande som små perifera organisationer sysslar med till en fråga som enar skånska politiker över partigränserna.

Under hela 1900-talet har olika intresseorganisationer aktivt fört ut en skånsk historieskrivning. Närheten till Danmark har understrukits. Vissa organisationer framställer den skånska identiteten som evig, ibland till och med baserad på tankar om ras, och Skånes övergång till Sverige ses som en inledning på ett alltjämt fortgående förfall och förtryck. Den skånska storheten är endast möjlig att återupprätta genom självstyre.

Denna skånska nationella historieskrivning har fyllt en politisk funktion för missnöjesgrupperingar som skånepartiet, men också för Region Skåne.

– Sedan 90-talet då Region Skåne bildades har den skånska nationalismen blivit rumsren, säger Fredrik Persson. Det har behövts en gemensam skånsk historieskrivning för att skapa uppslutning kring regionsprojektet.

Utvecklingen mot regionalism är inte unik för Skåne. Jämtland och Tornedalen är andra svenska regioner som särprofilerar sig, men Skåne har kommit längst. Den regionala profileringen är också en internationell trend som är grundad i att det är lättare att få EU-anslag och investeringar från näringslivet om man marknadsför sig som region.

– Nu uppfinns regionerna i Europa på samma sätt som nationalstaten uppfanns under 1800-talet, säger Fredrik Persson.

Under 1800-talet var skåningar som ville lyfta skånsk historia angelägna om att markera sin tillhörighet i den svenska historieskrivningen. Sedan mitten av 1900-talet har Skånes historieskrivning snarare använts för att särskilja Skåne från resten av Sverige. Från början hade den ett begränsat genomslag och organisationer som vurmade för skånskheten ansågs mest som lite kufiska. Deras historieskrivning blev ofta förlöjligad och ignorerad. 

–  Historia är ett politiskt redskap och att påtala de danska rötterna ansågs som en provokation mot den svenska historien, säger Fredrik Persson.

På 80-talet fick den skånska nationalismen, genom Skånepartiet, en främlingsfientlig prägel men idag har den en annan karaktär och är helt accepterad och en grundsten för Region Skånes politiker, oavsett partitillhörighet.

Fredrik Persson:
Skåne, den farliga halvön. Historia, identitet och ideologi 1865–2000
Institutionen för historia, Lunds universitet
Disputation: 4 oktober 2008
Opponent: professor Anette Warring, Roskilde Universitetscenter