En ny avhandling visar hur språket och samhället både påverkar varandra och påverkas av varandra, detta genom att analysera relationen mellan det socialdemokratiska språkbruket och partiets ideologiska förändring. I fokus står demokratibegreppet, som det användes av det socialdemokratiska partiet 1919–1939.

Avhandlingen visar hur det socialdemokratiska partiet har använt begreppet ”demokrati” i en rad olika sammanhang, och hur begreppet har förändrats under intryck av ett samhälle i utveckling. Det är en begreppshistorisk analys som startar efter införandet av den allmänna rösträtten, och ställer frågan om vad som skedde med demokratibegreppet efter vad som vanligen kallas ”det demokratiska genombrottet”.

– På många sätt tömde införandet av allmän rösträtt begreppet demokrati på innehåll. Begreppet symboliserade något som redan fanns, och därmed tycktes inga ”demokratiska mål” finnas kvar att förverkliga. Detta gjorde det möjligt för de politiska partierna att sätta begreppet i förhållande till nya mål, och ge det ett nytt innehåll, säger Anna Friberg, nybliven doktor i historia.

Under det tidiga 1920-talet gick det socialdemokratiska demokratibegreppet från att ha varit ett kvantitativt begrepp, där folklig majoritet var en nyckelkomponent, till att betona ett mer kvalitativt innehåll. ”Ekonomisk demokrati” knöts till strävanden efter en utjämning av den ekonomiska makten, ”industriell demokrati” rörde frågor om maktfördelningen inom industrierna, och ”social demokrati” användes för att beteckna jämlika rättigheter till bland annat utbildning.

– Kampen om de politiska begreppen är inte något passerat fenomen som kan begravas i historieböckerna, utan är istället ett ämne med ständig aktualitet. En analys av det socialdemokratiska demokratibegreppet är en start för att förstå förändringar av det svenska politiska språket i vidare bemärkelse, säger Anna Friberg.

Under 1930-talet stängde ett växande krigshot dörren för en framåtsyftande dimension av demokratibegreppet. Centralt i användningen var en opposition mot diktatoriska och auktoritära system. Mot bakgrund av utvecklingen i exempelvis Italien, Tyskland och Sovjetunionen, framhävdes alltmer betydelser som ordning, fred och förståelse.

Avhandlingen baserar sig på analyser av fyra huvudsakliga källor, kongressens protokoll, artiklar från den socialdemokratiska tidskriften Tiden, artiklar från dagstidningen Socialdemokraten, och parlamentariska debatter.

– Det råder ingen tvekan om att det finns ett nära samband mellan språk och samhälle. Men förhållandet är inte enkelt och följer ingen tydlig logik, utan är en komplex blandning av olika faktorer på olika nivåer, både inom språket och på en samhällelig nivå, säger Anna Friberg.

Anna Friberg:
Demokrati bortom politiken. En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919–1939
Institutionen för humaniora, Mittuniversitetet
Disputation: 23 mars 2013
Opponent: professor Henrik Björck. Göteborgs universitet