Spiritismen i det sena 1800-talets Stockholm

Under det sena 1800-talet blev tron på andar på modet genom den så kallade spiritismen. Hur detta tog sig uttryck i Stockholm lyfter idéhistorikern Julia Falk fram i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Spiritismen var en rörelse som byggde på att det existerade andar och att det gick att kommunicera med dem. Den växte fram under 1800-talets senare hälft, först i Amerika men den spred sig snabbt till Europa och så småningom även till Sverige.

– Det blev dock aldrig några mängder av svenska spiritister, men i exempelvis Stockholm bildades det olika spiritistiska sällskap och spiritismen var ett ämne som diskuterades flitigt under denna tidsperiod, säger Julia Falk.

– Jag undersöker tre debatter om spiritismen och visar på hur den var en aktiv del av Stockholms kulturlivet. Trots att det inte var särskilt många som benämnde sig själva som spiritister var det desto fler som besökte offentliga seanser med uppvisningar av andar och vissa upplevde den till och med som ett hot mot utvecklingen, berättar Falk.

I avhandlingen undersöker Julia Falk även spiritisternas egna idéinnehåll och visar på hur de menade sig utgöra en brygga mellan den framväxande naturvetenskapen och kristendomen.

– Spiritisterna upplevde att den kristna tron var hotad i och med de samhällsomvälvningar som skett under 1800-talet och ville lyfta fram betydelsen av kristendomen, samtidigt var de positivt inställda till naturvetenskapen och de upptäckter som gjorts inom den. Lösningen på detta blev för spiritisterna tron på andar, genom den menade de sig ha hittat naturvetenskapliga bevis för kristendomens mirakel.

I undersökningen av dessa anspråk sammankopplas därmed spiritismen med några av 1800-talets större idédebatter och det framgår hur den på många vis var ett sätt att bemöta några av de utmaningar som folk upplevde under denna tidsperiod.

Undersökningen av de spiritistiska idéerna görs främst utifrån en spiritistisk tidskrift, men även med hjälp av seans-anteckningar från ett spiritistiskt sällskap vid namn De Fem, i vilken bland annat konstnären Hilma af Klint ingick.

Julia Falk:
En andlig terra incognita. Spiritismen i det sena 1800-talets Stockholm
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 9 februari 2024

Läs avhandlingen här