Statsbildningsprocesser i senmedeltidens Sverige

Hur kom det sig att den svenska staten blev framgångsrik trots 1400-talets många inbördeskrig och olika gruppers särintressen? Hur lyckades man hålla ihop ett till ytan tämligen stort rike, och hur nådde statsmaktens företrädare ut till lokalsamhället?

Medan tidigare forskning i huvudsak fokuserat på kungamaktens och högfrälsets interna kamp om makten fokuserar avhandlingen Nätverksstaten på den praktiska sidan av statsmaktsutövningen och på relationerna mellan statens företrädare på riksnivå och i lokalsamhällena de ämnade att regera över. Genom att kartlägga två riksråd och lagmäns sociala nätverk och vilka resurser de hade att tillgå i form av jord och skatteintäkter, blottläggs det nödtvungna sambandet mellan goda kontakter och en privat infrastruktur av gods och gårdar för att uppnå egna och statens intressen.

I avhandlingen ges en ny bild av den svenska statsbildningsprocessen och dess drivkrafter. I kontrast mot tidigare forskning visar Olov Lund att betydligt fler människor deltog i statens aktiviteter och att staten under 1400-talet hade djupare förankring i lokalsamhället än vad som tidigare gjorts gällande.

Olov Lund:
Nätverksstaten. Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige ca 1440–1520
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet
Disputation: 9 september 2022