Storskalig ölbryggning i Uppåkra på järnåldern

Förkolnade skalkorn tolkade som malt. Foto: Mikael Larsson

Arkeologer har funnit förkolnat skalkorn med groddar som visar att man producerat malt till ölbryggning i Norden redan under järnåldern. Fynden som gjorts i Uppåkra utanför Lund tyder på att man framställt öl i stor skala, för högtider och handel, vilket också stärker bilden av Uppåkra som en viktig handelsplats i Norden vid den här tiden.

– Vi hittade förkolnat malt i ett område med lågtemperaturugnar som legat i en särskild avskild del av Uppåkra boplats. Fynden är från 400–600 talen e Kr och därmed ett av de tidigare fynden som visar på ölbryggning i Sverige. Så dagens trendiga mikrobryggerier kan sägas ha anor från tidig järnålder, säger Mikael Larsson som forskar inom arkeobotanik och undersöker hur människor har förhållit sig till produktion och konsumtion av växter.

Arkeologer har länge vetat att öl varit en viktig produkt i antika samhällen. Genom juridiska dokument och bilder har man funnit att det till exempel framställdes öl i Mesopotamien redan 4000 år f Kr. Men eftersom denna typ av källor inte hittats i Norden förrän de från medeltiden är vetskapen om huruvida det skett öltillverkning beroende av fynd i form av växtmaterial, vilket Mikael Larssons forskargrupp nu alltså funnit.

– Vi hittar regelmässigt sädeskorn, men sällan ifrån sådana kontexter som vittnar om hur de processats. De här förkolnade kornen med groddar, hittade runt en lågtemperaturugn, visar att de använts till att bli malt som används när man brygger öl, berättar Mikael Larsson.

Öl görs i två faser. Den första är mältningsprocessen och den andra är bryggning. När kornen ska bli malt blötläggs de med avsikten att de ska börja gro. Proteiner och kolhydrater omvandlas då till socker. Efter att groendet gått tillräckligt långt, dvs när tillräcklig mängd socker bildats, avbryts processen genom att kornen torkas eller rostas med varm luft. Det är det som skett i ugnarna i Uppåkra.

– Att fynden av de förkolnade kornen görs i ett avdelat område av ugnar tyder på att Uppåkraborna har framställt malt i stor skala och att de troligen bryggt öl på ett organiserat sätt för högtider och handel, säger Mikael Larsson.

– På andra ställen i Norden har man funnit spår av växten pors vilket är en indikation på att det handlat om ölbryggning. Pors konserverande och smaksatte öl vid den här tiden. Det var först senare under medeltiden som humle tog över som smaksättare, berättar Mikael Larsson.

Det finns två andra ställen där man också hittat tidiga spår av malt i samband med ölbryggning i Norden. Det är ett ställe i Danmark från 100 e Kr och ett från Eketorp på Öland från cirka 500 e Kr.

Jordprover på två liter vardera tas ur olika arkeologiska kontexter– i hus, i gropar, runt härdar och ugnar. Växtmaterialet som hittats är vanligast bevarat i förkolnat skick. Jorden blandas i vatten varpå kolet flyter upp och sedan siktas det genom ett fint nät. Det som fångas upp torkas och studeras i mikroskop.

Uppåkra är en av de viktigaste järnåldersbosättningarna i Syd Skandinavien och fungerade som tätbefolkat politiskt och religiöst maktcentrum under mer än tusen år, från 100‐talet f Kr till 1000‐talet e Kr. Att platsen var rikt och en betydande handelsplats visar de många fynd som gjorts av importerade lyxprodukter som smycken och glasskålar, såväl som fynd från en utvecklad hantverksverksproduktion.

(2018-06-20)