Svensk socialistisk press 1917–1924

I avhandlingen Fångna i begreppen? görs en organisationsöverskridande studie av begreppet revolution i svensk socialistisk press mellan åren 1917 och 1924. Begreppsanalysen görs mot bakgrund av periodens tongivande internationella händelseutveckling i form av världskrig och revolutioner och den nationella politiska situationen med omfattande protester för bröd och rösträtt. Avhandlingens huvudsakliga syfte är att begreppshistoriskt analysera arbetarrörelsens förhållningssätt till begreppet revolution med speciellt fokus på teoretiska och ideologiska spänningar mellan revolution och reform, determinism och voluntarism och partikulär och universell revolutionsuppfattning.

Undersökningens främsta teoretiska inspiration kommer från Reinhart Kosellecks Begriffsgeschichte. Fokus har särskilt riktats mot revolutionsbegreppets temporalitet och förhållandet mellan politik och tid/historia. I fyra tematiskt strukturerade empiriska kapitel, Framsteg och revolution, Natur och evolution, Eskatologi och myt samt Revolutionären, folket och massan analyseras likheter och skillnader i bruk av revolutionsbegreppet inom och mellan de olika socialistiska organisationerna och över tid. I det första empiriska kapitlet, som även har en introducerande karaktär, undersöks receptionen av de ryska revolutionerna och analysen av samtidens revolutionära möjligheter i förhållande till en linjär historiesyn och föreställningar om ändamålsenlighet och determinism i olika bemärkelser.

I de mellersta kapitlen Natur och evolution och Eskatologi och myt analyseras dels användningen av metaforer från naturen och evolutionsbegreppets plats, dels judisk-kristna metaforer och deras funktion i revolutionstexter av olika slag. I dessa kapitel fokuseras hur revolution uppfattas i förhållande till både linjär och cyklisk tid och hur de olika tidsuppfattningarna samverkar och kontrasteras mot varandra när revolutionens möjlighet och nödvändighet behandlas. I det sista empiriska kapitlet analyseras revolutionsbegreppet i förhållande till de kategorier som pekas ut som revolutionens subjekt eller de vars inre behöver revolutioneras i olika avseenden innan en fullständig revolution anses möjlig.

Undersökningen lyfter fram betydande likheter och avgörande skillnader i revolutionsuppfattning inom och mellan de socialistiska organisationernas press. Begreppsbruket karakteriserades såväl av historiens tyngd och äldre tiders revolutionsbegrepp som att vara bundet till samtiden och påverkat av periodens revolutioner, i synnerhet de två ryska revolutionerna 1917.

I förhållande till tidigare forsknings diskussion om de socialistiska organisationerna som reformistiska eller revolutionära har undersökningen poängterat att det inte är meningsfullt att hävda att en viss linje är revolutionär eller reformistisk om det inte definieras vad som avses med begreppen. Utifrån undersökningen konstateras att det är lika svårt att hävda att den ena eller andra organisationen är revolutionär utan en analys av vad revolutionsbegreppet innebar för de olika grupperna.

Karin Jonsson:
Fångna i begreppen? Revolution, tid och politik i svensk socialistisk press 1917–1924
Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola
Disputation: 14 december 2017