Svenska kyrkans utrikespolitik under krigsåren

Birgitta Brodds avhandling är ett försök att klarlägga och utreda Svenska kyrkans sätt att agera i utrikespolitiska frågor åren 1930-1945, med särskild tonvikt på förhållandet till Tyskland och England. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar: Hur såg relationerna i utrikespolitiskt avseende ut mellan Svenska kyrkan å ena sidan och Sveriges riksdag och regering å andra sidan? Varför, i vilka frågor och vid vilka tillfällen intervenerade de tyska och engelska regeringarna i den Svenska kyrkans agerande? Hur såg det svenska utrikesdepartementet på Svenska kyrkans utlandsrelationer, fanns där ett spännings- eller samverkans-förhållande i de frågor de gemensamt hade att handlägga?

Den inledande genomgången av 1930-1940-talens politiska, kulturella och kyrkliga influenser bekräftar och förklarar den då rådande mentaliteten. Birgitta Brodd analyserar de dåtida biskoparnas herdabrev och visar hur delar av Svenska kyrkans prästerskap kunde anamma den icke-kristna nationalsocialismen. Tysklands kamp för allmän moralisk upprustning och mot den förekommande gudlöshetspropagandan spelade en icke oviktig roll. Ärkebiskop Eidem, en konsekvent utövare av den lutherska tvåregementsläran och därmed avståndstagare till kyrklig inblandning i politik, hyste uppfattningen att alla var medskyldiga till tingens utveckling. Han menade att alla på grund av sin själviskhet var delaktiga i skulden till kriget. Med alla avsågs såväl nationer som enskilda människor. Grunden för den förhärskande egoismen låg i den långt gångna sekulariseringen, ett utslag av mentaliteten.

Birgitta Brodd presenterar resultaten i en omfattande avslutande analys som ger inblickar i vilken typ av svenskkyrkliga frågor som intresserade svenska UD, liksom Tysklands respektive Englands utrikesdepartement. Intresset från tysk sida präglades av misstänksamhet och propagandaiver. Samtliga kyrkliga utrikes-frågor bedömdes vara av politisk art. Uppmärksamheten från Englands Foreign Office dominerades av propagandaintresse. Där fanns också motståndsrörelsen med i bilden. Avhandlingen kompletterar tidigare historisk forskning kring Sveriges roll i andra världskriget.

Religionens allt tydligare plats i det globala samhället är ett tydligt incitament för historiker, kyrkohistoriker och religions-vetare med flera att samarbeta ämnesövergripande för att förstå och tolka det historiska skeendet, anser Birgitta Brodd.

Birgitta Brodd:
Var Sveriges sak också kyrkans? Svenska kyrkans utrikespolitiska aktivitet 1930-1945. En tidslägesorienterad analys
Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
Disputation: 25 november 2004.
Opponent: professor Anders Jarlert, Teologiska institutionen, Lunds universitet.