Venona var det kalla krigets längsta och mest hemliga underrättelseoperation. Bit för bit kunde brittiska och amerikanska chifferexperter lirka upp den sovjetiska underrättelsetjänstens i princip olösliga koder. Resultatet gav häpnadsväckande inblickar i sovjetisk underrättelseinsamling och infiltration under andra världskriget och åren närmast därefter.

Det neutrala Sverige lyckades under andra världskriget snappa upp en mängd kodade sovjetiska radiosändningar. Materialet låg bortglömt till slutet av 1950-talet, då Sverige i största hemlighet kom med som partner i Venona. De så kallade Stockholmstelegrammen ledde till en nystart i det amerikansk-brittiska dechiffreringsarbetet. Som tack för hjälpen fick den svenska säkerhetspolisen under nära två decennier fortlöpande tillgång till de Stockholmstelegram som kunde dechiffreras. Det är dessa telegram som är utgångspunkten i Venona – spåren av ett underrättelsekrig

Wilhelm Agrell ger oss tre berättelser. Den första handlar om Sveriges roll i ett hemligt västligt underrättelsesamarbete under kalla kriget. Den andra handlar om den svenska signalspaningens och säkerhetstjänstens jakt på sovjetisk illegal verksamhet från de första krigsåren fram till 1970-talet. Den sista berättelsen visar den unika bild av Sovjetunionens underrättelseverksamhet och agentnät som kan fogas samman med hjälp av de fragment som Venonatelegrammen utgör.

Wilhelm Agrell är docent i historia och har under många år varit knuten till Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet. Han har skrivit bl.a. Fred och fruktan om Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000 och Svenska förintelsevapen om svensk utveckling av kemiska och nukleära stridsmedel.

Wilhelm Agrell:
Venona – spåren av ett underrättelsekrig
Historiska Media
454 sidor. inbunden, illustrerad.
Utkom 2003.