Sverige invalt i Unescos kommitté för det immateriella kulturarvet

Foto: Claudia Gründer samt bild från information om Sveriges kandidatur.

Sverige har som första nordiska land valts in i kommittén för Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Immateriellt kulturarv är traditioner, sedvänjor och kunskap som förs vidare mellan människor, till exempel hantverk, högtider, musik och berättelser. Sverige är invalt för perioden 2020–2024.

– Jag är väldigt glad att Sverige har fått det här förtroendet. Kulturella traditioner är viktiga både för oss som individer och som samhälle. Det berättar något om såväl vår samtid som vår historia, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Valet till kommittén skedde vid det åttonde statspartsmötet för konventionen som ägde rum i Paris den 8–10 september.

– En viktig fråga som Sverige kommer  Deras engagemang är viktigt för att det immateriella kulturarvet ska fortsätta att hållas levande, säger Lind.

Som medlem av kommittén kommer Sverige arbeta för civilsamhällets förutsättningar globalt att arbeta med dessa frågor, prioritera erfarenhetsutbyte mellan länder, värna om expertkunskap och främja det immateriella kulturarvets mångfald.

Sverige anslöt sig 2011 till Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Arbetet med konventionen i Sverige samordnas av Institutet för språk och folkminnen och bygger på engagemang och delaktighet från ideella aktörer, organisationer och kulturarvs- och kunskapsinstitutioner runt om i hela landet.

– Vi kommer förstås att behöva hantera en rad nya områden och arbetsuppgifter den närmaste perioden, men Institutet för språk och folkminnens breda och omfattande kompetens i frågor som rör immateriella kulturarv kommer att vara till stor nytta i kommittéarbetet, säger institutets generaldirektör Martin Sundin.

Kopplat till konventionen finns en representativ lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, en lista över hotat immateriellt kulturarv och ett register med goda exempel på hur man kan trygga immateriellt kulturarv. Det är regeringen i varje land som nominerar till listorna och registret.

De länder som skrivit under konventionen håller på nationell nivå en förteckning med exempel på immateriellt kulturarv i landet. Förteckningen i Sverige förs av Institutet för språk och folkminnen och fylls kontinuerligt på med nya exempel efter förslag från utövare, allmänhet och organisationer. Exempel på immateriella kulturarv i Sverige såsom högtider, mat, musik och hantverk listas på institutets hemsida.

(2020-09-12)