Sveriges museers forskningsnätverk möts i Lund
Den 23–24 januari arrangeras en konferens för nätverket Forskning vid Museer på Kulturen i Lund. Ett 50-tal anställda från museer, universitet och Riksantikvarieämbetet ska diskutera forskningens betydelse för museernas roll i samhället och försöka hitta fler vägar till samarbete. Museernas roll som forskande institutioner fick förnyad kraft genom den nya museilagen, som trädde i kraft 2017.
När det är dags för det femte årliga nätverksträffen är det första gången som deltagarna samlas i södra Sverige, och Kulturen är glada över att stå som arrangörer.
– Det är viktigt att Skåne syns i Museisverige, säger Kulturens chef Gustav Olsson.
I museilagen betonas att ”ett museum ska bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad, bland annat genom att ha hög kompetens inom sitt ämnesområde” (SFS 2017:563). För Kulturen är forskningsverksamhet och forskningssamverkan central för att stärka museiprofessionen. Personalen deltar själva i forskningsprojekt och samtidigt görs museernas samlingar tillgängliga för forskare från både Sverige och andra länder.
Under de två dagarna på Kulturen i Lund deltar förutom representanter från 20 olika museer också representanter från olika universitet och från Riksantikvarieämbetet. Programmet ska ge deltagarna möjlighet att dela erfarenheter och goda exempel på forskningens roll i museers verksamhet, men även att adressera och riva hinder för kunskapsutveckling och samverkan.
– Museerna och universiteteten hade glidit ifrån varandra under några decennier, men av flera olika anledningar finns det nu fler incitament för samverkan och samarbete, säger museichef Gustav Olsson.
Under det senaste året har Kulturen fått bidrag från Birgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Nordenstedtska stiftelsen, Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, Ebbe Kocks stiftelse och Oak Foundation för olika forskningsinsatser och förberedelser för forskning, som bland annat sker i samarbete med Lunds universitet. Dessa filantropiska insatser är viktiga tillskott för verksamhetens ekonomi, och i förlängningen för verksamhetens hållbarhet och kvalitet.
– I USA och Danmark ses ofta filantropisk finansiering av museiverksamhet och forskning som ett aktivt sätt att bidra till en organisation vars mål och syfte man brinner för, men utan att styra verksamheten. Verksamhetens innehåll och utveckling lämnas med förtroende till professionerna, säger Lizette Gradén, forskningsansvarig på Kulturen och forskare i etnologi vid Lunds universitet.
Kulturen, som är en förening som ägs av medlemmarna, har en lång tradition av att arbeta i en hybridekonomi, där samspelet mellan offentliga medel, egna intäkter och filantropi har stor betydelse för verksamhetens innehåll och räckvidd.
Eftersom Kulturen är beläget mitt på Lund universitets campus och flera andra universitet finns i närområdet finns mycket goda förutsättningar för ökat samarbete och samverkan. Resultaten av samarbeten och samverkan ger oss ökad kunskap om våra samlingar och miljöer, som i förlängningen kan förmedlas till museets besökare.
– Här i Lund vill Kulturen och Lunds universitet tillsammans ansvara för att möta samhällets utmaningar och bidra till en hållbar utveckling av Öresundsregionen, säger Gradén.
Nätverket Forskning vid Museer startade i början av 2015 och är en intressesammanslutning för museer som bedriver forskning. Nätverket syftar till att stärka museernas forskning, främja gemensamma frågor kring den fortsatta utvecklingen av museer som forskningsmiljöer och därigenom utveckla såväl museerna som forskningssektorn.
(2020-01-21)